Bilden är ifrån förra veckan. En morgon när jag var på väg till tandläkaren. Men det kan kvitta. Vädret är sig likt från dag till dag. Det är som om solen, när hon vaknar om mornarna sträcker på sig, drar täcket av grå moln över huvudet och försöker somna om. Utan att riktigt lyckas. Men utan ork att kliva upp. Grått, grått duggregn och en fuktighet som kryper innanför skinnet. Det kallas visst november. Och fram på eftermiddagen somnar solen till sist om utan att ha klivit ur sängen på hela dagen och mörkret blir kompakt igen. Förutom de där lamporna som speglar sig i den våta asfalten. (Suck.)

så ser det ut här också. inget regn men rejält fuktigt i luften.ha en fortsatt fin dag
Tack det samma!