Äkta svartvit känsla? Vad tycker du?

Jag föddes 1967. Rakt in i ett färgfotografi. Det svartvita fotograferandet var redan på väg ut.

Ändå. Långt in på 80-talet var den svartvita bilden mycket vanlig. I tidningar. I böcker. Och som jag minns det var det en vanlig uppfattning att svartvitt var ett lite kultigare sätt att fotografera.

Jag har själv provat att fotografera med svartvit film och framkalla själv. Men det var länge sedan. Och även om det är en nästan magisk känsla att i mörkrummet se en bild långsamt tona fram på ett fotopapper som ligger och flyter i framkallningsvätska så är det ändå inget jag har lust att hålla på med igen. Det är både giftigt och tidsödande och säkert dyrt också.

Men det är något särskilt med äkta svartvita fotografier. Det är något i silvrets kemi som skapar en alldeles speciell känsla.

Jag har de senaste dagarna fotograferat mycket svartvitt med min digitala systemkamera. Men jag tycker inte bilderna som kommer ur kameran känns riktigt äkta. Så för att försöka förbättra känslan har jag ökat kontrasten i bilderna och tonat dem något. Vad tycker du? Ger den här bilden en äkta svartvit känsla?