Varför ska man blogga en gång om dagen i hundra dagar? #blogg100

Detta är mitt tjugonde inlägg inom ramen för bloggutmaningen #blogg100.

Tidigare år har jag valt att avstå ifrån att vara med eftersom bloggandet för mig är en hobby som bygger på att det ska vara roligt.

Men den här gången ville jag testa mig själv. Kan jag lyckas? Så här långt har det gått bra. Men jag räknar nästan med att jag ska missa någon dag så småningom. Även fast jag lagt in en daglig påminnelse i telefonen. Om eller kanske snarare när det händer ser jag det inte som en katastrof. Jag tänker mig att jag fortsätter ändå tills jag nått de hundra dagarna. Minst.

För själva tanken med #blogg100 är att om man gör det till vana att blogga en gång om dagen i hundra dagar så sitter den vanan sedan i.

Varför ska man då lägga sig till med en sådan vana?

Där har jag inget glasklart svar för egen del. Jag har bloggat sedan 2007 och jag tycker fortfarande att det är roligt. Och jag bloggade nog i genomsnitt närmare en gång om dagen redan innan #blogg100. Kanske 0,7-0,8 inlägg per dag eller så. Men i perioder tappar jag tempo och jag tänker att det kunde vara trevligt för läsarna om blogginläggen kom lite mer regelbundet. Men egentligen tror jag kanske inte att det har så särskilt stor betydelse för någon…

För den som däremot är ny som bloggare eller tappat bort hobbyn under en längre period och vill komma igång igen är nog det här ett bra sätt att komma igång. I synnerhet för den som vill ha fler läsare till sin blogg. Regelbundna inlägg är nämligen en grundförutsättning för det.

Att sätta upp mål är ett bra sätt att trigga sig själv att nå bakomliggande syften. Vill du ha en bättre kondition och hälsa är det bra att träna regelbundet. Sedan jag fick problem med knäna har jag inte kunnat gympa och jag har haft lite svårt att komma igång med något annat tillräckligt regelbundet. Jag har cyklat ibland. Promenerat nån gång. Vattengympat en del. Men regelbundet? Nej. Så på det nya året satte jag upp målet att simträna och/eller vattengympa minst 52 gånger under 2014. Ikväll simmade jag mitt 17:e pass av dessa samtidigt som solen sänkte sig bakom Helgeån medan klockan tickade mot 18 på vårdagjämningens dag.

En annan solnedgång vid Helgeån.

Att sätta upp mål ska alltså normalt handla om att nå ett syfte. Men ibland kan det väl få handla bara om att testa sig själv? Och se vart det bär hän? För. Det är ju som bekant vägen som är mödan värd.