Vi lever i den tid då knoppar brister. Det händer här och nu. Det händer vid Stortorget i Kristianstad. Hästkastanjerna slår ut. Och inuti den knopp som brustit finns fler knoppar som ska brista. Det är en vacker tid. Men visst gör det också ont. För höljet som brister. Och. För bladen som växer. För blommorna som ännu är innestängda. För droppen. Som inte vet om den ska stanna. Eller falla. Vilken droppe? En droppe i havet eller hela havet i en droppe? Är det någon skillnad? Oceaner av skillnad.
Vi lever i den tid då knoppar brister. Snart händer det i Tivoliparken i samma stad att magnolian slår ut. Och det händer i Vattenriket att videungen slår ut. Och vattentornet är fullt av vattendroppar. Ska de falla? Eller stanna? Och jag tänker på Boye som skrev om den tillit som skapar världen.
#42 i #blogg100
Halloj världen! 
Vilket vackert inlägg. 😍