När proffsfotografer ska tipsa amatörer om sina bästa fotoknep i tidningar och liknande finns det flera tips som ofta återkommer. Ett sådant tips är att ta ”ett steg närmare” det du ska fotografera för att få till en bättre bild.
Vi befinner oss på museet för konst och hantverk i Hamburg. Eller som det heter på originalspråket: ”Museum für Kunst und Gewerbe” när jag plötsligt kommer att tänka på det där med att ta ett steg närmare.
Provar tricket på japansk konst
Mer exakt befinner vi oss i en del av museet som visar upp japansk konst. Både historisk och modern.
Det där med ”ett steg” ska så klart inte tolkas bokstavligt. I vissa fall kan det handla om flera steg och i andra fall om decimetrar. Men principen är att bilden oftast blir bättre om du går närmare fotoobjektet än du först tänkt.
Jag provar i tre olika rum. Fotograferar först ungefär som jag brukar. Och provar sedan att gå närmare och ta en bild till. I det här fallet tycker jag att den närmare bilden blev bättre i två av fallen men något sämre i ett fall. Jag tänker inte avslöja genast vilka jag tyckte blev bättre. Ta en titt på bilderna först så återkommer jag med min analys sen.
Första exemplet
I det första fallet tycker jag att närbilden av trästatyn blev mycket bättre än statyn sedd i sitt sammanhang. Även om den stramt japanska inramningen i utställningslokalen bidrar till att lyfta konstverket för besökaren, tycker jag att det blir plottrigt att försöka få med alltihopa i en och samma bild. Hur mycket jag än jobbar med kontrasterna i bilden blir det desutom svårt att få till ljuset i den övre bilden på ett bra sätt. Även om det såg bra ut i verkligheten.
Andra exemplet
I det andra fallet tycker jag faktiskt tvärt om. Att min ursprungliga bild blev den bästa av de två. När jag gick närmare hamnade jag, i det här fallet, för mycket i grodperspektiv för min smak. Även om jag tycker att ögonkontakten med statyn adderar något till den andra bilden, som saknades i den första.
Bästa exemplet
Det sista exemplet tycker jag blev det tydligaste exemplet på att ”ett steg närmare” ofta gör en bild bätte. Här är skillnaden i perpektiv minst. Det kan nog med viss rätta sägas om de två första exemplen att de representerar två olika perspektiv som kompletterar varandra. Statyer först sedda i sitt sammanhang och sedan i närbild.
Men i det tredje exemplet skulle jag aldrig komma på tanken att använda båda bilderna samtidigt. Om det inte vore just för att jämföra dem.
Båda bilderna visar den här japanska trästatyn mot sin bakgrundsfond. Men i det första fallet äter den högra bakgrundsbilden upp en större del av statyn i och med att färgerna är så lika. I den andra bilden hamnar dessutom statyns krona och pannan ovanför bakgrundsbildens ram. Det bidrar också till att statyn träder fram tydligare. Trots att bilderna visar precis samma innehåll tycker jag att den andra bilden blev klart mycket bättre.
Men vad tycker du? Du behöver så klart alls inte hålla med mig.
Halloj världen! 
Håller helt med dig 👍jag tycker även att den absolut bästa bilden är den sista. Och jag tror att, iallafall i mitt tycke, är för att du har objektet lite till höger i bild och inte i centrum som många vill ha det.
Trevligt inlägg😊
Tack för din kommentar och din spaning. Att undvika att ha objektet precis i mitten är ett annat tips som proffsfotograferna brukar lyfta fram. 👍
Jag tycker fjärde bilden uppifrån blev väldigt bra. Hälsningar Marianne
Den som jag inte gillade så bra! Men det är det som är kul med foto; att vi uppfattar bilderna på olika sätt! 😃
Håller med dig. Men finns även andra saker som man kan tänka på. Jag gillar den andra sektioner där du har huvudet och en annan staty i bakgrunden. Det är min favorit. Bilden skulle bli ännu bättre om du klippte om så att den ljusa tomrummet försvann ovanför huvudet.
Sen är det också viktigt att vertikala linjer blir rätta. Nu känns som alla bilder lutar en aning.
Att ta ett steg närmare kan fungera ibland men ibland så finns en massa saker också emellan ( flod dock inte på museum) och ack så liten tid.
Dina foton är alltid inbjudande och intressanta.
Tack för din input. Håller med om att räta vertikala linjer är snyggast. Och visst är det så att tiden ofta saknas. Många gånger handlar det om att fånga ögonblick som snart är förbi.
Fotografer i allmänhet som jobbar för olika tidskrifter har mer tid för att leverera. Och då kan man korsa Nilen för nåt på andra sidan istället för att använda tele. 😉
Eller hur! Olika villkor för proffs och amatörer.
Vad gäller de första två bilderna så är du själv inne på att de visar olika saker: den första är en interiörbild som jag tycker mycket om, det är bara du som vet hur ljuset, som du inte tycker du fick fram, var. Den andra bilden visar vad som inte syns i första bilden, konstverket.
Av de följande två väljer jag, som du, den övre, den andra är en brutal närbild, tycker jag, som själv ofta fotar mycket nära. Fint att få två konstverk i samma bild, det ger också djup åt bilden.
Sen tittar jag på de två nedersta och valet är inte helt självklart, det beror förstås på vad man vill betona. Gillar det böljande intrycket av bakgrundskonstverket som är just mer böljande i den övre bilden. Men du har rätt, att skulpturens krona hamnar mot den ljusa väggen i andra bilden lyfter fram hela verket.
Fin fotoserie och roligt blogginlägg!
Tack för dina genomtänkta synpunkter. Du har så klart rätt i att när förgrunden betonas mer så försvinner samtidigt bakgrunden lite. Jag gillade överhuvudtaget helheten i de här japanska rummen och det var så skönt att går runt där och titta, läsa på skyltar och fotografera utan att där var en massa andra besökare i rummen. Förmodligen för att vi kom strax efter att de öppnade.
Smaksak, men jag satsar nog en krona på den sista bilden. Bordet som figuren står på är irrelevant för helheten och därmed lyfts huvudmotivet fram bättre. Dessutom utgör kulissen en viktig del i bilden, så att hela konstverket bakom figuren är med gör helheten mer intressant.
Tycker en renodlad amatör :)
Tack för dina kloka synpunkter. 👍