Om Särna och Fulufjället (och om att bli och inte bli nerröstad)

Ibland är det bra att jag någon gång då och då blir nerröstad av min familj. Ibland önskar jag till och med att jag blev det oftare. Detta konstaterar jag nu när vi nu lämnar Särna och Fulufjällets nationalpark bakom oss.

När jag planerade för vårt besök i Fulufjällets nationalpark tittade jag ut Rörsjöstugorna, där jag ville att vi skulle bo. Jag var i full färd med att boka när jag upptäckte att det dels är tre och en halv kilometer att gå från närmaste parkeringsplats och dels att stugorna saknar el. I det läget tyckte jag att det var bäst att rådfråga min familj som utan att tveka röstade ner förslaget.

Istället föreslog jag då att vi skulle bo i utkanten av Särna där jag också sett ut två logialternativ. Jag lät 16-åringen välja. Och så hamnade vi på B&B Turistgården istället. Lika bra det. För efter att vi sett det fina vattenfallet vid Njupeskär och sedan ätit lunch på kaféet intill naturum, lyckades jag med tre röster mot en få igenom att vi ändå skulle gå upp till stugorna som ligger mellan två sjöar uppe på Fulufjället för att bada.

Och även om doppet i fjällbäcken mellan Storrörsjön och Lissrörsjön var både uppfriskande och riktigt behagligt, så var det inte riktigt värt den mödosamma promenaden upp och ner för fjället bland sten, knott, mygg och bromsar. Särskilt inte som min sambo Anders stukade foten på väg ner.

Nåväl. Annars fick vi ett par fina dagar i Älvdalens kommun i norra Dalarna. Vädret har varit fantastisk och vi har utöver nationalparken även doppat oss i Österdalälven, sett fjälltoppen Städjan på långt håll och tittat på Gammelkyrkan i Särna (bilden överst).

Jag hoppas kunna återkomma med separata blogginlägg om både det ena och det andra av det som vi upplevde de här dagarna lite längre fram.

Nu åker vi vidare mot nya upplevelser i sommar- Sverige med hopp om att undvika det värsta av det sämre väder som nu är på inkommande.