Du som läser den här bloggen regelbundet har möjligen lagt märke till att det varit ont om inlägg på den här bloggen de två senaste veckorna. På två veckor i november 2020 har jag bara publicerat fyra inlägg mot normalt ungefär tio inlägg per tvåveckorsperiod. Så vad är det som har hänt?
Det är inte brist på idéer och uppslag, så kallad bloggtorka, som är problemet. Jag har 174 idéer till nya blogginlägg liggandes som utkast. De flesta inte mycket mer än en rubrik. Och några kommer det säkert aldrig att bli något av. Men ändå.
Nej. Det är fyra andra orsaker som ligger bakom.
1. Ont i axeln
Jag har en vänsteraxel som jag får värk i till och från. Jag tror att det är ett muskelfäste som blir inflammerat ibland. Det hände igen förra helgen. Det är en gammal skada som jag ådragit mig genom dåliga arbetsställningar genom åren. Jag tror inte att det blir direkt sämre av att jag sitter vid datorn, annat än att det blir bättre när jag rör på mig.
Inte för att jag direkt har rört på mig så mycket de här två senaste veckorna. Det är ju inte riktigt den årstiden. Men värken i axeln har lite tagit bort viljan att sitta och blogga.
2. Jobbar mer hemifrån
I och med att pandemin tagit fart på riktigt har jag börjat jobba mer hemifrån än tidigare. Just nu jobbar jag hemifrån fyra dagar av fem. Eftersom jag annars oftast bloggar under tågresorna till och från jobbet så finns inte den rutinen kvar nu. Men tiden borde ju finnas där ändå. Men det blir nog lätt så att jag jobbar lite längre dagar istället, när inte tågtiderna sätter gränserna för arbetsdagen. Därmed äter jobbet upp tiden för bloggen.
Så är det ju inte meningen att det ska vara, så jag behöver nog skaffa mig lite bättre struktur på mina jobba-hemifrån-dagar – så att arbetsdagarna blir precis lagom långa. Och jag får tid att blogga igen.
3. Oro för demokratin och för pandemin
Jag måste erkänna att jag är mer än sunt uppslukad av händelseutvecklingen i USA. Biden har vunnit valet stort, men Trump vägrar att avgå med hänvisning till påstått valfusk som ingen kan bevisa.
Jag tycker att det mesta talar för att Trump förr eller senare måste ge sig. Men jag kan inte känna mig helt säker på att detta verkligen kommer att ske.
Och det är så oerhört mycket som står på spel. Om Trump biter sig kvar, trots att han förlorade valet. Ja, då är USA inte längre en demokrati. Det vore så fruktansvärt sorgligt. Och oerhört oroande för den demokratiska utvecklingen i hela världen. Och ja, jag känner faktiskt nu att jag vill ta tillbaka den näst sista meningen i det inlägg jag skrev om att resa i Trumps USA.
Och ovanpå det har vi att den här pandemin som pågår nu är värre än någonsin. Både lokalt här i Blekinge och Skåne, där jag lever och verkar. Och globalt. Det är nu närmare tio tusen personer som dör i covid-19 – varje dag.
Så jag surfar in på olika svenska och utländska nyhetssidor många, många gånger om dagen för att följa vad som händer. Hur ska jag då ha tid att blogga?
4. Ny webbsida om italienska på gång
Allt ovan till trots ägnade jag faktiskt nästan hela dagen igår till en slags bloggande. Eller om vi ska kalla det att jag bygger en webbsida snarare än en blogg. Jag bygger den i allafall i WordPress. Precis som den här bloggen.
Jag har börjat lära mig italienska och känner ett behov av att dela med mig av det jag lär mig. Men känslan är att den här bloggen inte är rätt kanal för det. Så efter viss vånda har jag bestämt mig för att skapa en egen sida för detta. Tanken är att jag på sikt ska ägna mindre tid åt den sidan än åt den här bloggen. Kanske ett eller två inlägg i månaden. Men att bygga upp själva grundstrukturen tar ju lite mer tid.
Trots att allt ovan kan förväntas pågå ganska länge så hoppas jag ändå komma igång att blogga lite mer om resor och sånt som jag brukar skriva om här – ja kanske nästan precis som vanligt – snart igen.
Halloj världen! 
Lycka till med allt.
Tack!
Nästan på pricken beskrivet hur jag också känner både för den trumpne Trump och pandemin. Vi verkar ha en del annat gemensamt också förutom bloggandet. Jag har gjort en hemsida som sitter ihop med bloggen men livet kommer emellan så det blir inte så många inlägg som jag skulle vilja. Jag har inte varit så duktig på att skriva på bloggen som du. Mina inlägg är väldigt korta, utan det har bara blivit att bilderna talar istället. Min ambition är att skriva mer framöver med en trilskade högeraxel har bromast det hela. Dessutom försöker jag fokusera på att skriva på mitt bokmanus istället.
Jag måste ge dig beröm för din blogg är snygg och stilren och inte så där rörig som en del andra kan vara. Ska bli kul att se din blogg sen! Jag har pluggat lite italienska för många år sen. Som sagt vi har visst en hel del gemensamt. :)
Roligt att vi har mycket gemensamt och tack för att du gillar designen på min blogg. :) Jag tänker att jag tar det lugnt med min sida om italienska och skriver några inlägg till innan jag lanserar den. Det är ju ingen brådska precis. Jag gör det mycket för min egen inlärnings skull. Roligt att du skriver på en bok! Vad är det för slags bok som du skriver på?
Jag skriver på en självbiografisk roman. Jo, en sak till vi har gemensamt, vi kommer båda från Linköping från början. :)
Ja, du ser! Och lycka till med din bok!
Tack snälla :)
Jag skrev fel, det ska bli kul att se di hemsida sen, ska det vara.
Jag anade det. Jag är inte helt klar över hur jag vill ha den än. Mer än att den ska innehålla lektioner men också små artiklar/blogginlägg. Helst hade jag velat att lektionerna presenteras i kronologisk ordning och artiklarna i omvänd kronologisk ordning. Men jag vet inte hur jag löser det rent tekniskt. Jag har en idé, men vet inte om det blir så bra. Vi får se…
Var rädd om axeln! Och att skapa rutiner och hålla sig själv i örat är nog viktigt när man jobbar hemifrån. Jag känner att mitt bloggande börjar gå in på tomgång precis som under den lockdown med utegångsförbud som vi hade i våras här i Grekland. Det händer liksom inte så mycket….
När det gäller Trump så tror jag att han måste lämna om han inte vill bli till åtlöje vilket han inte vill. Eller så får man göra som en komiker föreslog i ett tv-program på engelsk tv: ge honom en rymddräkt och säg att han måste skynda sig för han har blivir utsedd till kung i en galax. ;-) Det skulle nog få fart på hans stora ego!
Det där sista var ju ett riktigt bra förslag! 😂 Men skämt åsido tror jag att Trump är smartare än vad han ger sken av. Däremot tror jag att han är känslomässigt skadad på flera sätt och han är ju direkt olämplig som president. Jag är övertygad om att han förstår att Biden vunnit valet och att de inte kommer att kunna bevisa något fusk. Däremot tror han nog på riktigt att valet varit ”riggat” i någon mening. Han verkar lida av någon slags förföljelsemani ovanpå att han verkar ha en narcissistisk personlighetsstörning. Det där är en farlig kombo som skulle kunna göra honom till en livsfarlig diktator om han fick chansen. Jag hoppas verkligen inte att han får det!
Och ja, jag ska försöka vara rädd om mig. :)
Se ”Vägen till Vita huset”, finns på svtplay. Förklarar en hel del om både Trump och Biden.
Tack för tips!
Vi är nog många resebloggare som av olika anledningar inte skriver lika ofta som förut. För min del är det inspirationen som tryter.
Vad roligt att du har en ny sida på gång! Själv läste jag italienska en termin för 40 år sedan. Då skulle jag som 17 åring ner och jobba i Neapel – vilket äventyr det var!
Önskar dig all lycka med nya bloggen!
Eva på Evas-restips :)
Tack! Trist när inspirationen tryter. Förklarligt dock, i dessa tider.
Oj, brukar du göra så många inlägg? Det mesta är väl annorlunda nu, kan jag tro. Många sitter nog med sina datorer, läser nyheter, tittar på program, jobbar hemifrån… och det är alltid lätt att fastna. Du får försöka låta bli att låta jobbet ta över, hitta en struktur. Axeln får du vara rädd om, om du tål antiinflammatoriska värktabletter så kunde du testa att ta en kort kur för att stämma i bäcken så att det inte blir värre. Den där T där borta orkar jag inte ens tänka på, förtränger honom. Sköt om dig!
Klokt att förtränga T. Just nu är det bättre med axeln, men får jag problem igen ska jag kanske prova antiinflammatoriska värktabletter. Vill helst undvika. Rädd att det blir en vana. Men en kur kan inte skada.
Svanbilden med vattnet så blankblått är ljuvlig!
Tack! En reprisbild. Men det är ett tag sedan den var med första gången. :)
Så är det ju med livet. Dessutom börjar man ju få slut på alla de där inläggen som man aldrig fick tid at skriva förut.
Ja, kanske börjar de ta slut snart för mig också. Vet inte hur många av de där utkasten som ligger som känns intressanta att skriva klart i dagsläget.
Jag känner igen det där med den uppätna bloggtiden. Även jag jobbar hemifrån och det innebär betydligt mer stillasittande vid datorn än normalt. Då orkar jag inte sitta vid datorn på fritiden också för att blogga. Tråkigt att det blir så, men inte konstigt. Men frustrerande …
Ja, men precis så!
Såg dig i tidningen idag. Grattis att du lyckades
Tack! 👍