11 saker du behöver veta om att semestra på Island

Har du funderat på att någon gång besöka Island? Här har jag samlat 11 saker som du bör ha koll på inför din resa.

1. Vädret är speciellt

Island ligger inte fullt så långt norr ut som du kanske tror. Reykjavik ligger på i och för sig ungefär samma breddgrad som Skellefteå, men i stort sett hela landet ligger ändå söder om norra polcirkeln. Ön Grímsey är tillsammans med den obebodda lilla ön Kolbeinsey de enda delarna av Island som befinner sig norr om polcirkeln. Kiruna ligger alltså en bra bit längre norr ut än vad Island gör.

Men nordligaste Sverige har nästan alltid både varmare väder på sommaren och kallare väder på vintern jämfört med Island som ju ligger omgiven av mycket atlantvatten som dessutom är uppvärmt av Golfströmmen. Klimatet på Island räknas därför som oceaniskt kallt. Det innebär svala somrar med mycket regn men jämförelsevis milda vintrar.

Klimatet varierar dock mellan olika delar av landet. Generellt är sydkusten varmare, blötare och blåsigare än den nordliga delen av ön. Det centrala höglandet är kallast. I Reykjavik varierar dagstemperaturen sommarmånaderna ofta från 10 till 15 grader. På sommaren kan det dock vid soligt väder ofta vara betydligt varmare en bit ifrån kusten jämfört med precis vid havet. Lågt liggande inlandsområden i norr är de torraste regionerna. Snöfall på vintern är vanligare i norr än i söder.

Ta därför med dig varma och regn- och vindtåliga kläder också på sommaren, men också badkläder för bad i varma utomhusbad.

2. En levande berggrund

Jordskorpan som under kontinenterna ofta är 35-50 km tjock är på Island betydligt tunnare och på vissa ställen bara några kilometer tjock. Detta har gett upphov till fenomen som gejsrar och heta källor. Stora delar av Islands energiförsörjning bygger därför också på geotermisk energi.

Island ligger på Mittatlantiska ryggen där den eurasiska kontinentalplattan och den nordamerikanska långsamt glider ifrån varandra. Landet har, med geologiska mått, bildats relativt nyss tack vare plattornas rörelse och den vulkaniska aktivitet som finns här som en följd. Landets berggrund är alltså relativt ung. De äldsta delarna (bergen längst i väster och öster) är 16 miljoner år, att jämföra med Sveriges äldsta bergarter som är 2 miljarder år gamla. Men nytt berg bildas än idag, till och från, via aktiva vulkaner. Runt 20 av Islands 130 vulkaner har någon gång haft utbrott sedan människor först bosatte sig på ön år 871.

Landets speciella geologi gör också att jordbävningar är betydligt vanligare än hemma i Sverige. De flesta jordbävningar på Island är ändå små och knappt märkbara. På senare år har det varit lite intensivare med jordbävningar i perioder kring huvudstaden Reykjavik inför de vulkanutbrott som skett på Reykjanes-halvön.

Andra spännande sätt att uppleva öns speciella geologi är till exempel att besöka det geotermiska området vid Geysir eller att bada i en varm källa, till exempel Secret Lagoon, som ligger inte allt för långt därifrån.

3. Den unika naturen

Utöver allt det spännande som följer av en ung berggrund med vulkaner och heta källor är Island också känt för sina många vackra vattenfall. Mest känt av alla är nog Gullfoss, det ”gyllene” fallet i älven Hvítá i Suðurland. Vattnet faller i två omgångar, först 11 meter och därefter 21 meter och med stor dramatik ner i en klyfta. Men det finns många mer eller mindre kända vattenfall runt hela ön. Översta bilden i det här inlägget föreställer vattenfallet Skógafoss på södra Island.

Därutöver är det väldigt speciellt att det finns så få träd på ön. Ibland låter det nästan som att det inte finns några träd alls på Island, men så är det inte riktigt. Däremot är Island det land i Europa som har minst andel skog. Trots åratal av trädplantering står skogen fortfarande bara för någon till ett par procent av landytan.

Det är människan som genom avverkning och genom sina betande husdjur (mest får) har trängt undan den skog som tidigare faktiskt fanns på ön och då täckte så mycket som ungefär en fjärdedel av den.

Landskapet är ändå förvånansvärt varierat från steniga lavafält med vulkaner, till böljande gröna kullar med betande får och islandshästar, våtmarker med fjällbjörk, andra buskar och sommarblommor samt en och annan planterad skog.

Däggdjur finns det få. Det enda inhemska däggdjuret som fanns när människorna kom hit var fjällräven, som vid den senaste istiden invandrat till Island över det frusna havet. Fåglar finns det desto fler av, varav lunnefågeln kanske är den mest kända. Dessa vackra fåglar kan du bland annat se på den svarta stranden vid grottan Hálsanefshellir, som du kan nå på en dagsutflykt i bil från Reykjavik.

4. Islands egenartade historia

Island var länge obebott. Men det finns isländska sagor som berättar om irländska munkar på ön innan de första nordborna kom hit. Sanningshalten i det är dock oklar. I vart fall upptäcktes ön gradvis under mitten av 800-talet av snedseglande vikingar på väg till då välkända resmål som Hebriderna eller Färöarna. Gardar Svavarsson var Islands allra första upptäckare och av svensk härkomst, men markägare i Danmark och med en hustru från Hebriderna.

Den förste nordbo som avsiktligen gav sig av till ön var norrmannen Floke Vilgerdsson, som bodde en vinter på Barðaströnd vid Breiðafjörður. Det sägs också att det var han som myntade namnet Island.

Den första permanenta bosättningen tillkom sedan år 874 i Reykjavík (som betyder Rökviken) på samma plats som heter så än idag.

Ön koloniserades därefter i snabb takt av norska stormän som flydde från Norge då de inte gillade utvecklingen när kung Harald Hårfager hade enat Norge och gjort sig till ensam härskare. Nybyggarna organiserade sig i härader. 930 samlades representanter för alla härader till ett gemensamt ting – alltinget (alþingi). Därefter möttes detta årligen vid Þingvellir för att stifta lagar, avgöra tvister och döma i brottsmål. Lagarna var inte nedskrivna, utan lagsagomannen (logsogumaðr) memorerade dem.

Islänningarna övergav till exempel formellt den gamla asatron till förmån för kristendomen år 1000 genom ett beslut av lagsagomannen.

Genom våld och övertalning förmådde Norge Island att gå i union med dem 1262 och då bestämdes att Norges kung skulle beskatta landet, men inte att Island skulle vara en del av Norges rike. Men genom bildandet av Kalmarunionen 1397 kom Island tillsammans med Norge sedan under danskt styre. För Islands del fortsatte detta fram till 1904, då en form av självstyre inleddes. Åren som dansk koloni var svåra för islänningarna som sögs ut ekonomiskt från Köpenhamn.

År 1918 fick Island ytterligare självständighet, men fortfarande i union med Danmark. Under andra världskriget blev Danmark ockuperat av Tyskland, medan Island blev ockuperat av Storbritannien samtidigt som USA etablerade militärbaser här. Den 17 juni 1944 löpte Islands unionsavtal med Danmark ut. Då utropade sig Island som republik.

Islands ekonomi har därefter i huvudsak varit stark och landet är sedan länge mycket modernt. Världens första valda kvinnliga presidenten var till exempel Vigdís Finnbogadóttir, som valdes till Islands president år 1980. Island har idag drygt 370 000 invånare.

5. Ja, det ÄR dyrt

Island har länge varit ett dyrt resmål. Jag hade av någon anledning fått för mig att det inte var lika dyrt längre. Och kanske har det varit så en tid. Att det har varit något billigare. Men nu är det verkligen rejält dyrt. På riktigt. Att bada i Blå Lagunen kostar till exempel från 1 200 SEK i 2023 år prisläge, bara för en person. (Vi hoppade över det den här gången.)

Reykjavik är nu dyrare att leva i än både Oslo och Köpenhamn och väl i nivå med USA:s dyraste städer.

Både mat och hotellrum kostar. Särskilt i jämförelse med motsvarande standard här hemma. Prisläget på Island är överlag en och en halv gång högre än hemma i Sverige. Och då vet vi ju att även Sverige blivit dyrare att semestra i, på grund av inflationen. Endast ett fåtal mindre önationer och så Schweiz (så klart) är nu dyrare än Island att resa i.

6. Varmvattnet luktar gamla ägg

En väldigt speciell egenhet här är att varmvattnet på de flesta platser luktar lite åt gamla-ägg-hållet. Inte minst i Reykjavik är det så. Det beror på att varmvattnet kommer från varma källor som innehåller svavel. Om du inte är medveten om detta i förväg kan det lätt bli en obehaglig överraskning när du ska tvätta händerna eller ta en dusch.

Det är samma lukt som du också känner när du besöker gejsrar eller andra varma källor på Island. Eller badar i dem. Som till exempel vid Blå Lagunen eller Secret Lagoon (den gamla lagunen).

Kallvattnet i kranarna är dock både helt luktfritt och drickbart.

7. Att ta sig runt

Det enklaste sättet att ta sig runt på Island är med hyrbil. Du kan hyra bil i förväg och hämta ut den på flygplatsen när du anländer, så har du transfern ordnad också. Tänk på att med vanliga personbilar så får du inte åka på de ruffigare vägar som går tvärs över ön. Du kommer att behöva hålla dig kring kusterna eller hyra en fyrhjulsdriven bil.

För den som inte kan eller vill hyra bil så är nog det bästa sättet att ta sig runt att boka in sig på rundturer hos något bussföretag. Är ni flera kan det vara värt att titta på möjligheterna att hyra en minibuss med guide för en lite mer personlig upplevelse. Det finns också inrikesflyg och även möjligheter att göra inrikes resor med färja.

Här hittar du exempel på olika företag som du kan boka hos.

Det finns också allmänna bussar att ta sig runt med. Till exempel med Strætó som kör de allmänna bussarna i och runt Reykjavik. Enklaste sättet att hitta resor med allmänna färdmedel brukar dock vara att söka i Google Maps för att sedan leta sig vidare till aktuellt transportföretag.

8. Var ska man bo?

Att hitta boende är inte helt enkelt på Island. I vart fall inte utanför huvudstaden. Det finns så klart både hotell och vandrarhem runt om på ön men det kan vara långa avstånd mellan alternativen. Många ställen – även enklare sådana – är dessutom extremt högt prissatta. Ett dubbelrum i ett enkel gästhus kostar inte sällan någonstans mellan 4 000 och 5 000 SEK per natt. Men det finns så klart både billigare och dyrare alternativ.

Planerar du för att göra en rundresa på ön kan det därför vara klokt att boka boende i förväg. Så du vet att det överhuvudtaget finns och att det inte blir allt för dyrt.

Ett bra alternativ är att bo hela vistelsen i Reykjavik där det finns mer boenden att välja på och också ett större restaurangutbud. Och sedan göra dagsutflykter därifrån.

9. Hur många dagar behövs?

Har du sett Island om du gjort ett kort stopp mellan två flyg, badat i Blå Lagunen och kanske också tagit en kort sväng in till Reykjavik? Jag tycker nog faktiskt inte riktigt det. Minst en heldagsutflykt behöver du nog göra för att hinna se dig om lite, men ännu hellre flera. När vi var här i juli 2023 hade vi fyra nätter i Reykjavik och gjorde tre heldagsutflykter därifrån. Hemresedagen hann vi därtill med en kortare sväng med bil för att se lite av halvön Reykjanes. Det tycker jag blev en bra avvägning mellan att hinna se och uppleva men ändå ta hänsyn till att det är dyrt att vistas på Island.

Vill du istället se hela ön så bör du nog allra minst sätta av en dryg veckas tid och gärna mer. Avstånden är långa och du vill ju hinna se och uppleva olika platser och sevärdheter också och inte bara lägga all tid på att förflytta dig.

10. Hur tar du dig hit?

Att flyga är det helt klart enklaste sättet ta ta sig till Island. Från Kastrup flyger Icelandair, SAS och det nya isländska lågprisbolaget Play till Reykjavik. Vi valde Icelandair, trots att SAS var något billigare på de datum vi ville resa. På grund av hur struligt det har varit runt SAS på senare år. Vår resa flöt på bra utom att piloten avbröt landningen på Kastrup i ett sent skede. Orsaken sades vara turbulens, vilket dock kändes lite långsökt då det inte skakade det minsta. Andra försöket gick dock bra.

Motsvarande och andra alternativ finns så klart från Arlanda och andra flygplatser. Det är bara att söka sig fram.

Vill du istället åka båt till Island kan du göra det från Hirtshals i Danmark. Färjan tar passagerare (med eller utan bil) med avresa ungefär en gång i veckan till Seydisfjördur på östra Island via Tórshavn på Färöarna. (Det är möjligt att göra en stop-over, om du vill.) Färjebolaget som du i så fall åker med heter Smyrilline.

Tänk dock på att en resa med färja i regel orsakar mer utsläpp av växthusgaser än en resa samma sträcka med flyg. (Även om jag inte har tillgång till exakta jämförelser på just den här sträckan.) Så anledningen till att du väljer båten bör vara att du vill ta med ditt eget fordon, att du älskar att färdas på havet eller att du av hälsoskäl (eller rädsla) inte får eller vill flyga.

11. När ska man resa?

Vi har besökt Island två gånger. För 20 år sedan besökte vi landet i maj månad och nu, 2023 i juli månad. Båda gångerna har vi haft betydligt bättre väder än vad som är normalt på ön. Både för årstiden och överhuvudtaget. Mestadels sol och mellan 16 grader till strax över 20 grader. Så bra väder brukar det verkligen inte vara annars.

Eftersom Island ligger strax söder om norra polcirkeln har vi också haft gott om dagsljus på båda våra resor. Skillnaden mellan maj och juni för vår del var att ön är betydligt grönare i juli och det är dessutom gott om blommor i landskapen. Jag rekommenderar därför gärna just juli månad för en resa till Island.

Hela perioden från april till månadsskiftet september/oktober ska vara fin för den som vill uppleva den isländska naturen. Våren och även midsommarblommor kommer dock senare än i åtminstone i södra Sverige så egentligen är väl resor från månadsskiftet maj/juni att föredra. Jag kan tänka mig att höstfärgerna är fantastiska att uppleva här, till exempel i Þingvellir nationalpark, men ha i åtanke att efter höstdagjämningen runt den 21 september är nätterna längre än dagarna, så dagsutflykterna i naturen måste då bli korta.

För den som vill utforska isgrottor är istället vintern bästa tid. Då finns också vissa chanser till norrsken, men egentligen är nog norra Sverige bättre för den som vill se aurora borealis dansa över himlen. (Längre norr ut och oftare klar himmel.)

Översta bilden i inlägget föreställer vattenfallet Skógafoss på södra Island.

Läs mer: Dagsutflykt i hyrbil från Reykjavik – 3 fantastiska alternativ