
Hanö är ön som gett namn åt hela Hanöbukten. Du tar dig hit med båt från Nogersund på Listerlandet i Blekinge. Här listar jag öns, enligt mitt tycke, vackraste platser.
Ön, som till merparten ägs av Naturvårdsverket och är ett naturreservat, kanske i framtiden nationalpark, har en spännande geologi. Den är ett restberg, som formades i ett tropiskt klimat för ett par hundra miljoner år sedan. Det finns väldigt mycket stenar på ön.
Och en hel del vackra vyer.
1. Hanöläge
Allra vackrast tycker jag faktiskt att den enda delen som ligger utanför naturreservatet är. Nämligen den enda byn på ön. Det är här som personfärjan lägger till och här finns också en restaurang, en kiosk och en småbåtshamn. Och inte minst: En mängd söta hus med fina trädgårdar.
Numera är det få som bor året runt här, men på sommaren är det gott om sommargäster i byn.



2. Vindpinade träd i norr
Här råder det en tuff kamp om förstaplatsen om att vara Hanös vackraste plats. För några av de av dovhjortar betade och dessutom av vinden långvarigt pinade lövträd som finns i det karga landskapet på den norra delen av ön är verkligen riktigt vackra mot blå himmel och hav.
De här träden hittar du på några olika platser om du rör dig i området från Hanö fyr ner mot Engelska kyrkogården och Bönsäcken och vidare tillbaka mot Hanöläge igen.



3. Fyren
Hanö fyr är placerad på det högst liggande området uppe på ön, cirka 53 meter över havet. 1905-1906 uppfördes den nuvarande fyren av betong, ett cirka 16 meter högt torn med lanternin, lins och Lux-ljus.
Den vita fyren med sin stenmur och sina kringliggande röda hus samt några lagom vindpinade träd blir som ett vackert utropstecken mot det kala landskapet med berghällar och gräs och inte minst mot den stora blå himlen. Det stora blå nedanför har du fina utblickar över när du väl är uppe vid fyren, som är en mysig plats att sitta och inta medhavd matsäck – i alla fall på dagar när det inte blåser.



4. Avenbokskogen
En av Sveriges största avenbokskogar finns på södra Hanö. Träden växer i knippen mot skyn på en mark som är beströdd med extremt många mer eller mindre mossklädda stenar. Ibland till och med i form av hela klapperstensfält. Det hela ger ett lätt trolskt intryck.
Enligt Wikipedia kom avenboken till nuvarande Sverige från nuvarande Danmark runt 2500 f.Kr. Den är därmed ett av de sist invandrade lövträden till vårt land efter istiden. Runt vår tidräknings början var den spridd över hela Götaland, men när klimatet blev kallare igen drog den sig tillbaka något.
Trädet är idag Ölands landskapsträd och finns därutöver vildväxande i Skåne, Blekinge, södra Halland, södra Småland.



5. Stenig kust i sydväst
Och på tal om stenig mark så är det gott om sten hela vägen ut mot havet på den sydvästra, lite flackare, delen av ön. Om du vandrar på den stig som går söderut från byn så kommer du till ett område med ängar, stenar, buskar och enstaka träd.
Det är kargt men också mycket vackert. När jag ser en av ängarna i motljuset kommer jag att tänka på en textrad ur en låt som säger ”att varje litet grässtrå vill bli kysst”.



6. Engelska kyrkogården
Sveriges krig mot Storbritannien var en del av Napoleonkrigen. Kriget, där inte ett enda skott avlossades, pågick formellt mellan de båda länderna åren 1810–1812, men fördes endast på papper, helt utan strid. Under perioden kunde däremot den engelska flottan inte längre använda Sveriges större hamnar som Göteborg och Karlskrona som baser för sin verksamhet i Östersjön. Istället användes Hanö som engelsk bas, med den svenska regeringens goda minne.
Detta är bakgrunden till den engelska kyrkogård med 15 gravar som finns på ön. Platsen är vackert belägen och kyrkogården är dessutom ett intressant historiskt minne.


7. Bönsäcken
Om du tittar på en kartbild över Hanö kommer du att upptäcka att ön är lätt droppformad. Längst i norr finns en ljus bågformad strandsporre av klappersten. Den syns också när du anländer till ön – då som ett ljust, nästan vitt sträck som går ut från öns vänstra sida. Den kallas ”Bönsäcken” och ändrar riktning och form allt efter havets strömmar och vågornas verkan.
På riktigt nära håll är den kanske inte jättevacker (men intressant om än svårvandrad). På håll är den dock riktigt fin med ibland turkosa toner i vattnet runt de ljusa stenarna.


8. ”Savannen”
Jag kom på att kalla den här ytan ”savann” när vi var här senast. Vi kom då ut ur bokskogen från söder och mötte nästan hela flocken dovhjortar som finns på ön på den här torra och betade gräsytan med enstaka, också de väl betade, träd och buskar. Tillsammans med de vackra hjortarna och det varma vackra vädret fick jag då en känsla av att befinna mig i ett afrikanskt landskap. Det var bara lejonen, zebrorna och girafferna som saknades.
Den här heden är dock inte särskilt stor och består till en del av en fotbollsplan och finns på ytan mellan avenbokskogen i söder och sydöst, Hanöläge i väster, berghällarna med de vindpinade träden i norr och landskapet runt fyren i nordost.


Blir mer och mer intresserad av dina trakter. Någon gång måste jag bara dit.
Kul med lite historia också.
Ha det bra!
Sommaridylliskt på Hanö. Ensamma vackra träd är du expert på, alltid så skulpturalt på bild. Vackert ljus i bilder från avenbokskogen, tack för fint tips på utflyktsmål!
Tack! Ja, Hanö är verkligen värd en utflykt. :)