Om du fick chansen att leva om ditt liv från start. Skulle du då strävat efter att resa mer eller mindre än vad du gjort?
Den frågan slängde jag ut för en tid sedan i ett forum för personer som älskar att resa. Jag valde medvetet att endast tillåta dessa två svarsalternativ varför de flesta som kommenterade omröstningen gjorde det därför att de menar att de skulle ha valt att resa exakt så mycket som de har gjort.
Men de som deltog i själva omröstningen behövde alltså ta en klar ställning till om de önskat att de försökt resa mer eller mindre.
Nästan alla önskar att de rest mer
Så klart har det betydelse till vilka en sådan fråga ställs. Ändå blev jag förvånad över att så pass många som 98 procent – 175 personer som svarade att de skulle ha strävat efter att resa mer.
Endast 3 personer – 2 procent – svarade att de skulle strävat efter att resa mindre än de gjort.
För min egen del är svaret ”mer”. Jag hade velat att jag hade kunnat resa mer än jag gjort.
Av alla resor jag gjort som jag eventuellt skulle kunnat önska mig mindre av är det bara en tredje chartervecka i Bulgarien på 90-talet som överhuvudtaget är aktuell att fundera på. Men det finns betydligt fler resmål som jag drömt och fantiserat om och ibland närapå planerat men som inte kunnat bli av. Så visst önskar jag att jag hade rest mer.
Men när jag funderar över de faktiska val jag gjort i livet är det svårt att se exakt vad jag då skulle ha gjort annorlunda för att kunna resa mer. Utan att ge avkall på något annat som varit minst lika viktigt för mig.
Prioriterat att resa
Jag har helt enkelt alltid prioriterat resor väldigt högt redan så som jag levt mitt liv.
En jordenruntresa har jag genomfört och innan dess en separat resa till Söderhavet. Efteråt en separat resa till Australien med stop-over på hemvägen i Dubai. Jag har också gjort flera tågluffar i Europa. Många resmål runt Medelhavet har jag bockat av med hjälp av olika färdmedel. Egypten har jag besökt tre gånger till exempel och Italien otaliga gånger. Men länderna är så klart många fler. Jag har rest några gånger i Sydostasien. Besökt länder i Amerika som USA, Brasilien, Kuba och Mexico. Afrika söder om Sahara endast en gång. Jag har rest till sol och bad och varit på skidresor. Till storstäder och landsbygd. Varit i betongdjungel och riktig djungel. Jag har upptäckt världen både utrikes och inrikes.
Ändå
Men ändå. I mitt nästa liv kommer jag att anstränga mig mer för att resa ännu mer. Får jag då chansen kommer jag bo och arbeta en tid utomlands också. Gärna i något engelskspråkigt land. Eller varför inte i Italien? Och tänk att någon gång ha fått möjligheten att vara ute och resa ett helt år eller mer. Och alla dessa resmål som jag drömt om länge men aldrig fått tillfälle att besöka. Som Tuvalu, Sulawesi och Madagaskar. De bockar jag säkerligen av den där gången när jag får chansen att leva om mitt liv.
För vem gläds i efterhand åt att ha ägt många nya bilar? (Jag har i och för sig bara köpt en helt ny bil i hela mitt liv. Men i alla fall.) Och alla gånger du kände dig oumbärlig på jobbet och kanske lät bli att ta ut all semester. Eller höll dig på hemmaplan för att finnas nära till hands. Eller garantidagar i föräldraförsäkringen som du avstod ifrån att ta ut för att du inte hade tid. Är det dagar att minnas? Nej, jag tänkte väl det.
Men resorna de bär vi ju i minnet – och mestadels med värme – så länge vi alls har förmåga att minnas.
Om du fick leva om ditt liv – skulle du också resa mer då? Berätta också gärna varför i en kommentar.
Halloj världen! 
Hade nog tågluffat mer än jag gjort (87, 88 o 91) Gärna det stora året 1989 och då i de gamla ”öststaterna” före det att muren föll. Det var då fortfarande mycket billigt och fortfarande hade tiden där stått stilla.
I nutid att jag inte från rumänska Svarta Havskusten tog mig uppåt mot Ukraina och odessa. Tänkte att det gör vi nästa 2022 år..
Ångra några innehållslösa flygcharter på 90-talet som inte gav ett dugg annat än rödbränna.
Ja, jag önskar också att jag hade tågluffat mer i Östeuropa innan muren föll. Hann bara besöka Budapest.
Det gör ont att tänka på allt jag inte sett och som jag velat se, men en lång period, under många år, mådde jag så dålig att det inte gick och nu är det min man som är allvarligt sjuk.
Livet. Som ofta kommer mellan våra drömmar och verkligheten. När jag skrev den här texten funderade jag mycket på vad jag faktiskt hade kunnat göra annorlunda i mitt liv för att kunna resa mer. Och framförallt för att kunna bo utomlands en tid. Kanske en mer internationellt inriktad utbildning. Men det är många saker i en människas liv som ligger utanför ens kontroll. Som att det var extrem lågkonjunktur när jag var klar med mina studier. Egen och anhörigas ohälsa är en annan sådan sak där livet kommer emellan. Kram.
Varför vänta till nästa liv med att bo utomlands? Det kommer ju ett ”tredje liv” som japanerna kallar pensionärslivet.
Jo. Tanken har slagit mig. Vi får se hur det blir. :)