En vardaglig scen en augustilördag vid havet i Sverige 2013?
En flicka på stranden, ca 5 år, håller in magen. Säger till sin kompis: -”Jag önskar att jag var så här smal.”
Hon står så tyst en stund innan hon släpper ut magen.
Sen säger hon lyckligt: ”Jag vet!” Hon har börjat gå och håller igen in magen. ”Vi går så här så tror folk att vi är smala!”
Barn tänker och leker mycket och hon är säkert för länge sedan i andra tankar. Men. Den där lilla scenen som utspelade sig framför min solstol idag: En sorglig spegling av samhället vi lever i.
Halloj världen! 
Fyfan vad hemskt, jag börjar typ gråta…
Ja. Det är sorgligt. Så liten och vet redan vad det är som förväntas av henne i det här samhället…