Utflykt till Burano

Idag åkte vi till Burano, en ö i den norra delen av lagunen som har varit berömd för sina spetsar men som idag mest lockar med sina färgglada hus.

Vi tog oss dit med Vaporetto. De båtar som fungerar som kollektivtrafik här i Venedig. Eftersom det var lite krångel att köpa biljett så valde vi varsin 48-timmarsbiljett när vi väl hittade en fungerande (manuell) biljettförsäljning efter att ha passerat en vaporettostation utan biljettförsäljning och en med trasig automat. Det kostade 30 Euro per person, även för barnen men så slipper vi under två dygn försöka köpa enkelbiljetter i krånglande och icke existerande automater.

Vi bytte båt vid järnvägsstationen (Ferrovia) och där var lång kö och väntetid och vi fick se ett par båtar passera utan att vi fick plats ombord. Det fick oss att undra över hur det måste vara att försöka åka Vaporetto under högsäsong! Nu gick det ändå hyggligt och efter ytterligare ett byte och en ganska lång och fin resa genom lagunen där vi passerade både bebodda bebyggda öar, övergivna bebyggda öar och låga obebyggda öar av det slag som jag tänker mig att Venedig är byggt på, kom vi så fram till Burano:

Efter att ha ätit pizza och strosat runt på Burano där vi förutom kanaler och färgglada hus även tittade på det lutande kyrktornet så promenerade vi över till grannön Mazzorbo där barnen lekte en kort stund på en lekplats och där vi roade oss med att lägga ut höstlöv till formen av en blomma.

Sen var det dags att åka tillbaka till Venedig igen. Vi åkte inte samma väg tillbaka som vi kom när vi var tillbaka i Venedig utan fortsatte medsols runt ön. Så idag har vi både åkt nästan hela Grand Canale och rundat nästan hela ön med båt förutom utflykten till Burano.