Lista – mina 10 värsta hotellupplevelser någonsin

Ärligt talat så är jag inte så överdrivet kräsen vad gäller hotell. Jag tycker oftast att läget är viktigare än standarden. Särskilt den formella standarden, alltså som i antalet stjärnor ett hotell har. När jag var yngre valde jag alltid de billigaste alternativen. Numera blir det väl oftare boendealternativ i mellanprisklassen. Men fortfararande nästan aldrig lyxhotell. 

Jag lägger hellre pengarna på fler och längre resor (i både avstånd och tid) än på dyra hotell. Ändå bli det oftast väldigt bra. Men genom åren har jag ju ändå gått på en och annan mina. Här är mina värsta exempel. Mina värsta hotellupplevelser genom tiderna:

1. Myror i sängen i Paris

Förutom att ett hotell bör ligga på rätt ställe har jag väl egentligen bara ett grundkrav som måste vara uppfyllt. Som är själva vitsen med att ta in på hotell. Där ska vara möjligt att sova. Och om inte det är möjligt. Tja. Då blir ju inte hotellvistelsen så där jättebra. För att uttrycka saken milt. Helkass snarare.

Det här hände under en av ungdomens tågluffar på 80-talet. Paris. Budgeten var begränsad. Att hitta hotell med lediga rum var inte helt lätt. Vi skulle bara sova en natt här innan vi skulle åka vidare med nästa nattåg. Men någon riktig sömn blev det aldrig.

Vi hade letat länge. Men till slut hittade vi ett hotell i vår prisklass – alltså den lägsta möjliga – med ett rum som såg helt okej ut. Och vi slog till. Det skulle vi inte ha gjort. För på natten dök de upp. Myror i sängen. Varje gång vi vaknade av myror som kröp på oss hade vi ihjäl dem och alla myror vi hittade i sängen, och i rummet i övrigt. Så kunde vi somna om en stund. Men strax vaknade vi igen. Av nya myror. Där måste ha varit en hel myrstack någonstans. Under golvet? I en av väggarna? Jag vet inte. Men många myror var där. Väldigt många myror.

Verkligen igen höjdare!

2. Budget i George Town, Penang

Det här var på 90-talet. Med i packningen i våra ryggsäckar fanns Lonely Planets gula bilbel, ”Southeast Asia on a shoestring”. Vi anlände till staden George Town på ön Penang i norra Malaysia försenade och nästan mitt i natten, från Ao Nang i Thailand. Jag hade i förväg sett ut ett hotell i en gammal kolonial byggnad som skulle vara fantastiskt med en vacker tropisk trädgård, högt i tak och snurrande takfläktar, men ändå billigt. 

Vi tog en cykelritcha och  bad att bli transporterade till nämnda hotell. Men det visade sig att det var uthyrt i sin helhet till en pågående filminspelning och så hamnade vi hastigt och mindre lustigt på ett helt annat budgethotell. 

Som jag minns rummet var det sådana där tunna väggar som man stöter på i Asien ibland, på just budgethotell, där väggen inte går hela vägen upp till taket. Så klart var där ingen luftkonditionering. Toaletter fanns endast ute i korridoren och de var av sitta-på-huk-typ. Men värst av allt. I sängen fanns endast underlakan. Inga kuddar, inga överlakan, inga filtar. För att alls kunna sova fick vi lov att använda våra egna medhavda (och redan använda)  badlakan som täcken. 

Vi checkade ut efter en natt och valde sedan ett bättre hotell.

3. Hotell under ombyggnad i Aten

Det här var några år tidigare men också på 90-talet. Under en tågluff. Vi möttes av sådana där hotellvärvare med pärmar och valde att följa med en man som kunde visa upp bilder på fina rum till ett bra pris. Väl framme visade det sig att hotellet genomgick en stor renovering och byggnation pågick på de flesta våningsplanen. Vi valde ändå att checka in. 

Det var ganska stökigt rent allmänt med det pågående bygget. Men värst var när jag fick bråttom att gå på toaletten vid ett tillfälle och snabbt smet in på en toalett på ett i tomt och öde våningsplan. 

När jag skulle lämna toaletten insåg jag att det fanns ett avgörande problem med att dörrhantaget saknades på insidan av dörren. Den gick inte att öppna.  Så jag ropade och ropade och ropade tills min Anders hörde mig och släppte ut mig.

Phu! 

4. Extra extra mini-säng i Vietnam

Jag, min sambo och min mamma var på rundresa med taxi i Mekongdeltat i södra Vietnam. Jag hade tittat ut en strand nere vid havet där jag hade tänkt att vi skulle kunna bo en natt. Och där fanns också mycket riktigt ett enkelt ställe som hade ett dubbelrum ledigt. Vi undrade om de kunde sätta in en extra säng i rummet. Jo då,  det kunde de.  Medan de fixade med det åkte vi iväg och åt kvällsmat. 

När vi kom tillbaka hade de ställt in en fällbar solstol i rummet. Vi kallade på en man i personalen och undrade var den extra sängen var. Han pekade på solstolen och sa ”extra, extra-mini bed”. Se där ja! Extrasängen visade sig vara en solstol. Det inte mycket annat för oss att göra än att gilla läget. Hå, hå, ja, ja.

5. När vi var de störiga grannarna i Thailand  

Det här var 2001 i januari. Det var på slutet av vår jordenruntresa med barnen, när de var små. De var 3 och 5 år gamla. Jag hade bokat in oss på ett hotell på White Sand Beach på ön Koh Chang. På nätet hade det sett ut som att hotellet låg direkt vid havet. Det gjorde det också. Till viss del. Men en annan del låg på andra sidan stora vägen och där hamnade så klart vi. Det var nu inget stort problem, om än en liten besvikelse. 

Just de här dagarna var våra små pojkar ganska stökiga på hotellrummet. Det hände mer än en gång att vi vuxna fick säga åt dem på skarpen. Ibland ganska högljutt för att överrösta deras skrik. Om deras osedvanligt dåliga humör berodde på att de just haft kräksjuka i Bangkok, vet jag inte. 

Men inte blev det bättre av att en tysk hotellgäst som bodde i rummet intill vårt en kväll skällde ut oss efter noter och skrek bland annat: ”Dis is not the thungel. The thungel is out there.”

Vi bytte till ett annat hotell, vid en annan strand. Och där var alla nöjda och glada igen.

6. För få bord i Egypten

Det var i oktober 2010 som vi bodde All Inclusive två veckor i Hurghada, Egypten. Vi gjorde fantastiska utflykter till Luxor och Kairo. Och snorklingen i Röda Havet var underbar. Även direkt från hotellets strand. Standarden på rummet var det inget fel på och poolområdet var fint. Men det var ändå ett stort problem. 

När den kvällsbuffé serverades som ingick i priset så fanns det inte bord och stolar till alla gäster som ville äta. För att få någonstans att sitta behövde man antingen gå ner och ta ett bord en dryg timme innan kvällsmaten serverades. Eller vänta tills jättesent på kvällen när en del av gästerna hade ätit klart.

Oerhört irriterande!

7. Tokvarmt i Barcelona 

Sommaren 2010. Jag hade bokat ett billigt hostel mitt i centrala Barcelona. Läget var fantastiskt men standarden var enkel. Sängarna kanske något obekväma. Men det verkliga problemet var att det var tokvarmt på rummet. Luftkonditionering saknades. Särskilt min sambo hade mycket svårt att sova.

8. Hänvisning till annan by i Tyskland

Jag hittade ett hotellrum i den tyska byn Auerstedt med ett riktigt fint rabatterat pris på bokningssjten hotels. Där skulle finnas en fantastisk restaurang. Både en häftig byggnad och god mat. 

När vi kom fram till hotellet, det enda i den lilla byn, satt det en lapp vid grinden där vi (endast på tyska) hälsades välkomna men samtidigt meddelades att receptionen och restaurangen var stängda den här kvällen och där vi hänvisades till ett annat hotell i en annan by för att checka in. Det fanns inga fler restauranger utöver hotellets stängda i den by vi skulle bo. Det var i och för sig bara tre kilometer mellan byarna. Men ändå! Det var inte detta vi behövde efter en lång bilresa.

Vår lilla lägenhet fanns i en  ombyggd  slottslänga. På området var överallt skyltat ”privat”. Bland annat vid en liten pool och det var väldigt oklart vad som fick och inte fick nyttjas av hotellets gäster. Inte fanns där någon att fråga heller. Utanför hotellet fanns en staty med den tyska örnen. Alltihop kändes lite som ”välkommen till DDR”, liksom. Fast det var 2016. Men byn var i alla fall gullig. Och frukosten som serverades nästa morgon var mycket god.

9. Pålkranar som dunkade på Madeira

Sommar på Funchal, Madeira. Charter. Vi hade först tilldelats rum högt upp med fin utsikt över poolområdet och havet. Men eftersom vi hade ett barn i ressällskapet (vi reste tillsammans med min sambos syster och hennes son) och balkongräckena var låga valde vi att be om ett rum längre ner, vilket vi också fick. På bottenplanet. Vilket var jättebra i sig. Tyvärr hamnade vi då på andra sidan huset med utsikt över hotellets p-plats. Men vi var ändå nöjda så långt. Säkerheten först!

Men när det sedan visade sig att det på grannfastigheten pågick ett bygge där pålkranarna dunkade hela dagarna och lite till var det inte lika roligt längre. Som tur var gjorde vi många trevliga utflykter och undvek att vara på hotellet.

Det här var länge sedan men om jag minns rätt så fick vi en liten kompensation för detta av charterbolaget ifråga.

10.  Sängarna täckte hela golvytan i Venedig

Februari 2018. Vi skulle till Dolomiterna och åka skidor. Men hade först en natt i Venedig. Jag hade hittat ett riktigt billigt familjerum på ett litet hotell mitt i gyttret av kanaler och gränder. Det var inget fel på hotellet i sig. Frukosten var enkel men god och hotellpersonalen trevlig. På sommaren hade det säkert varit mysigt att sitta i den lilla trädgården. 

Men rummet! De fyra sängarna täckte i princip hela golvytan i rummet. Det gick inte att gå runt eller mellan sängarna. Vi fick krypa över dem.

Det fanns bara en liten, liten golvyta med en garderob. För att få plats med vår packning behövde vi lägga in väskor och ryggsäckar i den. Garderobsdörrarna kunde dock inte öppnas samtidigt som toalettdörren, eftersom dessa båda dörrar använde samma lilla yta för att öppnas.

Helt häpnadsväckande trångt. Men vi fick i alla fall ett gott skratt! Och det var ju tur att vi bara skulle bo där en natt.

Och sist några bubblare

Att skriva en sådan här lista väcker många minnen. Några av dem var nära att hamna på listan men nådde inte riktigt hela vägen fram. Jag dricker inte kaffe men är svårt beroende av att varje morgon få minst en kopp svart te, helst med mjölk i, för att vakna. När vi hamnade på ett helt nybyggt hotell långt ifrån all övrig bebyggelse på Kreta, som saknade te till frukosten höll jag därför på att bryta ihop. Men eftersom de ordnade med det till nästa dag så var det ändå inte så farligt.

Ett annat minne är störiga hotellgäster på några grannhotell till vårt i Rhodos stad. Det här var, tror jag, på 90-talet. De störiga personerna stod på några olika balkonger i grannskapet och skrek till varandra, särskilt på kvällarna. På ett språk som lät misstänkt likt finska.

Ett läckande tak som det regnade igenom på ett hotellrum på Cypern, ett par olika privatuthyrare av rum i Prag – ett som vi flydde i från och ett där någon plötsligt kom in i lägenheten medan vi fortfarande sov, samt ”Fawlty Towers” på Jersey hamnar också precis utanför listan.  Dåligt bemötande i Björkliden var inte roligt, men vi har bott där många andra gånger utan att råka ut för något liknande. 

Sedan har vi ju råkat ut för tråkigheter på hotell som inte alls varit hotellets fel. Som när vi åkte på kräksjuka i Thailand. Eller när min sambo hade hög feber i Istanbul.

Halvsmutsiga rum, flagnande färg, stopp i avloppet, enstaka läbbiga insekter, en (möjligen giftig) spindel, trasiga eluttag och annat liknande har jag ju också råkat ut för några gånger. 

Men. För det allra, allra mesta har jag ändå varit mycket nöjd med de hotell jag bott på.

Har du haft någon tokig hotellupplevelse någon gång?