Jag bara hamnade här i mina luffarskor. Men kanske är Blekinge mitt paradis på jorden ändå? Med sina stilla havsvatten, sina ekar som växer ända framme vid havslinjen, sina av inlandsisen mjukt slipade klippor och sin sol som blänker i vattnet söder om sydkusten?
Bilderna här är från gårdagens utflykt till Stilleryds naturreservat här i Karlshamns kommun. Det var när jag satt där i solen och med glittret i havet framför mig som jag kom att tänka på det.
Kanske ändå? Att Blekinge är den där väl bevarade hemligheten om en plats på jorden som är behagligare än många andra? Så nära ett paradis på jorden som man kan komma?
Kanske ändå? Att jag har hittat hem?
Halloj världen! 
Vackert. Jag förstår att du trivs i den miljön.
Ja, ibland är det verkligen fantastiskt vackert här nere. Det har varit en fin helg. :)
Fint!
Jag tror många ”hittat hem”. Börjat upptäcka sin närmiljö och många ställen i Sverige man inte tidigare har sett.
Ha det bra!
Jo, så är det nog! Ha det bra du också! 👍