Kristianopel – misslyckad dansk stad som blev gullig svensk by – men med lätt turistkaos just nu

I tisdags besökte vi Kristianopel här hemma i Blekinge. Där fick vi uppleva parkeringskaos, orimliga väntetider på mat – så det fick bli en fika istället. Men också en väldigt gullig och charmig dansk-svensk by med en spännande historia.

Vi svänger av från väg E22 och ut mot havet i Fågelmara, som ligger ungefär vid en tredjedel av sträckan mellan Karlskrona och Kalmar.

Parkeringskaos

När vi kommer in på Storgatan i Kristianopel tar vi först av söder ut på halvön och ner mot parkeringsplatserna vid Hamnen. Men trots att där finns fler p-platser än vad det finns fast boende i byn är allt fullt. Och fler bilar än vår ligger och cirkulerar för att hitta en lucka att ställa bilen på.

Så vi vänder norr ut istället och parkerar vid Kristianopel fästning. Där får vi tag på den allra sista lediga p-platsen i hela byn.

Kristianopel fästning

Den plats där vi parkerar och som på kartan är utmärkt som ”Kristianopel fästning” är en ganska välbevarad bastion i den gamla stadsmuren. En trappa leder upp på muren och i bastionen finns en gammal kanon bevarad. Utsikten härifrån är fin över havet och strandängarna.

Staden Kristianopel grundades som garnisonsstad med den danska stavningen Christianopel 1599 på order av den danska kungen Kristian IV. Namnet var en lek med den danska kungens förnamn och efterledet i den i Europa mycket kända kända staden Konstantinopel (som numera heter Istanbul). Kristianopel anlades strax söder om den tidigare dansk staden Avaskär som låg nära gränsen till Sverige och som därför drabbats av åtskilliga skövlingar och bränder under de svensk-danska krigen på 1400- och 1500-talen.

Under 1600-talet var Kristianopel Nordens första renässansstad, med en stadsplan utformad efter moderna principer.

Danmark anlade under den här tiden en rad gränsbefästningar för att skydda sig emot de svenska stormaktsambitionerna. Dessa lades på rad: Akershus, Bohus, Varberg, Halmstad, Lagaholm, Christianstad och Christianopel.

Men det gick ju inget vidare med det där. 1658 blev Blekinge ändå svenskt. Och då hade Christianopel förstörts av svenskarna 1611 men byggts upp av danskarna igen. Svenskarna lät till att börja med staden vara kvar, men sedan den använts som befästning av snapphanarna beslutades det att hela staden skulle rivas. Så blev det ändå inte. Kristianopel tilläts vara kvar som en köping under staden Karlskrona som grundades 1680.

En gullig by

När vi sedan promenerar söderut noterar vi att idag återstår inte mycket mer än en gullig by av det som en gång var en stad med ett kaxigt namn och stora ambitioner. 88 fast boende invånare ska här finnas. Till det kommer att några av husen används som sommarstugor och dessutom finns här en stor campingplats innanför ringmuren på halvöns södra del. Bara antalet parkerade bilar på de p-platser som finns i byn överstiger en dag i juli antalet fasta invånare. Till det kommer alla camparna och dessutom några båtar som gästar småbåtshamnen. Det är med andra ord ganska gott om turister i den lilla byn som också är känd för sina många rosor.

I vinden vajar i ett par trädgårdar en alldeles egen flagga. Överst en komprimerad variant av den svenska flaggan och underst en lika komprimerad variant av den danska och mitt på flaggan ett stadsvapen som mycket påminner om Kristianstads. Men i det här fallet är det bara ett lejon och färgerna är röda och vita. Men C4 står det också här. Vilket då står för Christian den fjärde. Här precis som i Kristianstad.

På någon plats vajar också den danska flaggan i vinden och gatuskyltarna är omväxlande på svenska och danska.

Lång väntetid på mat

Vi sätter oss ner vid ett ledigt bord på Hamnkrogen. Vår plan är att beställa mat men när vi får veta att väntetiden är 40-50 minuter för mat nöjer vi oss med att ta en fika med kladdkaka och glass istället, som vi kan få på en gång. Det smakar också bra och när vi ser hur stora deras kebabtallrikar är (vi tjuvkikar lite på vad andra gäster får in) så känns det nästan bra att det inte blev någon mat för oss här.

Kristianopel är verkligen en gullig och sevärd by med en intressant historia. Men en vacker dag under svemestersommaren 2021 får den ta emot lite fler turister än den klarar av. Det är dock knappast byns fel, egentligen. Utan mer omständigheternas.