
Björkholmen i Karlskrona är känd för sina gulliga små hus i glada färger. De är nästan i gulligaste laget. Men bara nästan. Här ska jag förklara varför.
Det här området, som idag är en del av centrum-ön Trossö i Blekinges residensstad var, som framgår av namnet, en gång en egen liten ö. Men med utfyllnader har de med åren vuxit ihop. Och Björkholmen är idag alltså en del av Trossö. Det ligger längst till väster på ön, mot Saltö till och bakom Scandic hotell och Brinova Arena från Fisktorget sett.
Varför de byggdes
Karlskrona anlades ju som en örlogsstad mot slutet av 1600-talet, strax efter att Blekinge blivit svenskt. Och i en örlogsstad behövs så klart ett varv. Och till varvet behövs varvsarbetare. Många av dessa kom till Karlskrona från Kalmar. Med sig tog de sin dialekt och bosatte sig gjorde de i små stugor på Björkholmen – som låg och fortfarande ligger nära varvet i Karlskrona. Stugorna byggde de av ek-virke som de ”lånat” av sin arbetsgivare och snickare var de ju till yrket, som skeppsbyggare på den tiden.
Deras dialekt kom så småningom att utvecklas till den särskilda björkholmskan. Den kännetecknades bland annat av triftonger – tre sammansmälta vokalljud uttalade i samma stavelse – och kom så småningom att smälta in i den allmänna kalskronitiskan.
Av de små stugor de byggde finns flera kvar än idag. Och de är så söta att hälften hade kunnat vara nog. De har med sin enkla, om än både färg- och snickarglada karaktär, kommit att konstatera mot resten av staden som anlades i en betydligt pampigare stil som bättre anstod stormakten Sveriges nya örlogsstad.
Flera av stugorna ägs av en stiftelse som drivs av Lions och Karlskrona kommun och som tidigare har varit möjliga att hyra. På senare år har de fått kritik för att vara nerslitna och i dåligt skick. Möjligen är det därför som jag inte hittar någonstans på nätet att de kan hyras just nu. Det verkar dock som att upprustning pågår. Så kanske blir det snart möjligt att hyra några av dem igen.



Blandad bebyggelse
Den som endast sett bilder som de ovan får lätt intrycket att hela Björkholmen bara består av små söta stugor, men så är inte alls fallet och jag kan faktiskt tycka att det är ganska befriande, även om jag måste erkänna att jag faktiskt kände ett litet sting av besvikelse första gången jag besökte området på 1990-talet. Jag hade nämligen då föreställt mig att hela området bestod av sådana där små söta stugor.
Men numera är bebyggelsen i bostadsområdet ganska blandad. Där finns utöver de gamla Björkholmsstugorna en stor mängd nyare trähus, men också riktigt många större flerfamiljshus i tegel eller med putsad fasad. Många av fastigheterna är små vilket också bidragit till den stora mängden olika hus.
Till områdets karaktär hör också att det är ganska kuperat och att det vetter mot både havet och mot den gamla stenmur som avgränsar mot varvet och det militära. Det är nästan som en egen liten rutnätsstad i staden med tre, fyra lite längre gator som löper från havet i norr till varvsmuren i söder och betydligt fler kortare (men olika korta) gator från havet i väster och mot resten av Trossö i öster. Men det är en rutnätsstad utan helt räta vinklar.



Sammanfattningsvis
Björkholmen är ett gulligt bostadsområde i centrala Karlskrona som absolut bör ses när du är i staden. Här finns en mängd små och färgglada hus som är riktigt sockersöta men också en blandning av olika stilar och tidsepoker som adderar både sälta och kanske till och med någon liten beska till mixen. Gulligt – utan att vara allt för gulligt. Och charmigt – om du frågar mig. Särskilt en fin sensommardag när himlen är blå och staden mitt i skärgården är nästan vindstilla.



Härligt att denna miljö finns kvar, även om det är uppblandat. Så fina hus.
Det fanns, och finns lite kvar, arbetarbostäder vid varven i Göteborg också.
Själv lever jag ju i en gammal och välbevarad bruksmiljö för en bomullsindustri.
Trevlig helg!
Ja, visst är det underbart med gamla miljöer som fått vara kvar!
Men åååh, SÅ GULLIGT! Älskar gamla trähus :)
Ja, visst är de fina! :)
Väldgit gulligt – och fint fotat! Det illblå huset var nog lite väl starkt i färgen dock. Och vädlgit märklig men rolig form på hsuet med extra plats högst upp. Den lilla biibblan var kul, mera sånt!