Etikettarkiv: Havanna

Den som funderar på att resa till Kuba nästa jul bör fundera på om det inte vore trevligt att välja avresedag en dryg vecka innan jul. Den 17 december 2019 fyller nämligen den kubanska huvudstaden Havanna 500 år. Jag gissar att det då kommer att festas i staden.

Det är alltså den 17 december 1519 som räknas som Havannas egentliga födelsedatum. Men staden hade först grundats redan 1514 på en annan plats och sedan flyttats inte mindre än tre gånger innan kolonisatörerna till slut hittade den plats för sitt Havanna där staden nu ligger, på öns norra kust och västra del.

Ceiba-träd
Den första kvällen höll de en gudstjänst under ett ceiba-träd som fanns kvar till 1700-talet då det föll i en storm. Men ett nytt träd planterades på platsen och det finns kvar än idag vid Plaza de Armas. Namnet Havanna sägs staden ha fått efter en känd indianhövding.

Huvudstad
Vid mitten av 1500-talet, närmare bestämt 1553, blev Havanna Kubas huvudstad. Det var vid ungefär samma tidpunkt som landets ursprungsbefolkning, indianerna, reducerats till något tusental utdöende personer längst ut i öster. På landsbygden hade de döda indianerna börjat ersättas med afrikanska slavar som arbetskraft.

Pirater och befästningar
Vid mitten av 1500-talet drabbades Havanna också av två piratanfall och det är bakgrunden till att staden 1577 inringades av en kraftig stadsmur med torn för kanoner.

Havanna, som dittills bestått av trähus, började omvandlas till en stenstad och 1577 flyttade även den spanske guvernören in i det nybyggada Castillo de Fuerza. Tjugo år senare stod det imponerande fortet El Morro på den östra sidan av hamninloppet klart. Havanna blev det spanska imperiets viktigaste stad i Amerika. Juvelen i den spanska kronan. Karibiens pärla.

Afrikanska slavar
Inte bara på landsbygden utan även i staden fanns det gott om afrikanska slavar. Ofta var de som togs till staden som slavar födda på Kuba och talade därför spanska.

Det fanns ett överskott på män bland kolonisatörerna och många av dessa tvingade sig på sina kvinnliga slavar. De barn som sedan föddes blev oftast frigivna av sina fäder. Så uppstod på Kuba en befolkning med blandat etniskt och genetiskt ursprung.

Rasbeteckningar
Kolonisatörerna ansträngde sig dock att hålla isär alla varianter av ursprung som förekom och de använde totalt runt 80 olika rasbeteckningar på människorna i de spanska kolonierna i Nya Världen.

Överst i det kubanska samhället stod de spanskfödda kolonialtjänstemännen. Bland de infödda var det de mest ljushyade som kallades blancos eller creollos som stod överst i rang. Under dem kom morenos och moriscos som också härstammade från Spanien men som hade mörkare pigment och ansågs härstamma från de muslimer som en gång bosatte sig i Spanien, morerna. Sedan kom personer med huvudsaklig spansk härkomst men med högst en fjärdedel afrikansk bakgrund. Och så vidare. Än idag används ett antal rasbeteckningar för att beskriva människors härkomst på Kuba.

Mojiton föds
Vid slutet av 1500-talet blandades den första föregångaren till nationaldrycken mojito på Kuba. Det var den aristokratiske sjörövarkaptenen Sir Francis Drake som skapade drinken av sockerrörsbrännvin, pressad lime, socker och en kvist mynta. Drycken kallades då Draque efter sin skapare.

Sjukdomar och rikedomar
På 1600- och 1700-talen var livet tufft i Havanna. Hamnens bordeller spred sjukdommar som syfilis. Tropiska sjukdomar florerade också och då och då bröt epedemier ut som skördade tusentals människors liv. Staden stank också av ruttnande sopor.

Samtidigt passerade stora rikedomar staden. Allt guld som hämtades i Peru och allt silver som kom från Boliva togs längs komplicerade vägar över hav och över land och över hav igen till Havanna där det lagrades tills det fanns tillräckligt mycket av det i lager för att transporteras i konvoj till Cádiz och Sevilla i Spanien. Så hamnade Amerikas rikedomar i Europa.

Bilden föreställer Castillo de la Real Fuerza i Havanna och är lånad från Wikipedia.

Källor till texten: boken ”Kuba” av Thomas Gustafsson, som jag läser inför vår resa till Kuba, och Wikipedia.

Det här var andra delen i min serie om Kubas historia. Det första avsnittet hittar du här:

Kubas historia – del 1 – indianerna dör ut

Och efterföljande avsnitt här:

Kubas historia – del 3 – socker blir till vitt guld

Kubas historia – del 4 – frihetskrigen