Etikettarkiv: Havanna

Havanna – många vackra hus också


Många hus i Havanna är slitna. Men många hus är vackert restaurerade också. Havanna rymmer både och. I det här inlägget vill jag visa upp lite av det som är vackert i Havanna.

Jag berättade igår om att Kubas huvudstad visade sig vara mer sliten än jag föreställt mig. Och att mina föreställningar byggde på de bilder jag sett från Havanna. Bilder som de här. För det finns många vackra hus och vackra miljöer i Havanna också. Och det vill jag ju inte glömma att berätta om. Så klart.

Torget på övre bilden är Plaza Vieja. Det gamla torget. Lägg märke till fågeln.

Kubansk flagga på husfasad i Havanna.

Baksidan av Capitolio med stora teatern i bakgrunden.

Tjusig bil framför Parque Central.

Gatan Paseo de Marti med Teatern, Capitolio i bakgrunden, och Hotel Inglaterra .

1 kommentar

Under resor, vackra platser

Havanna – mer slitet än jag föreställt mig

Det ska sägas först som sist. Jag tyckte om mycket med Havanna: Jag gillade lägenheten vi bodde i. Utsikten mot Capitolio. Vårt stamställe där vi åt god mat. Jag gillade de gamla 50-talsbilarna och flera vackra gamla byggnader som var i gott skick. Men.

Det måste också säga:. Kubas huvudstad Havanna var en betydligt mer sliten stad än jag kunde tro.

Vad är det som gör att du har en viss förväntan på hur en stad ser ut? I vilket skick den är? I mitt fall – och kanske i de flestas – handlar det om de bilder som sprids från en viss plats. Om du bildgooglar ”Havanna” kommer du att mestadels se bilder på hus i gott skick. Samma sak om du kollar taggen #havanna på Instagram. Och de byggnaderna finns ju där så klart också i verkligheten.

Men de välskötta husen dominerar i verkligheten inte gatubilden mer än på några få platser.

Rivningskåkar finns i alla städer. Dåligt underhåll likaså. I vissa städer är det vanligare än i andra. Stonetown på Zanzibar, till exempel, har också många hårt slitna gamla hus. Men där hade jag utifrån bilder jag sett förväntat mig det. Staden var nog till och med i bättre skick än jag befarat.

Med Havannas skick var det tvärt om. Stan är mer sliten än jag hade föreställt mig.





9 kommentarer

Under platsvarumärken, resor

En förmiddag i Havanna

Vår första hela dag i Havanna promenerar vi runt i gamla stan, Havanna Vieja. Vi kommer förbi de flesta kända sevärdheterna på en förmiddag.

Vi går från vårlägenhet till Plaza Vieja och Plaza de Armas. Det är här jag förstår att de där kvinnorna i färgglada långa klänningar med volanger och turban på huvudet som du ofta ser på bilder från Havanna inte är på riktigt. I alla fall inte numera. De tjänar en slant på att låta sig fotograferas av turister.

Vi går till och med in i borgen från 1500-talet och ser en utställning om spanjorernas första tid på Kuba. Vi går över Plaza de la Caterdral, men blir inte insläppta i katedralen eftersom vi har shorts på oss.

Vi tar något att dricka på Café Paris.

Promenerar förbi Hemingways stamställe Bar Floridita, över Parque Central och vidare längs Paseo del Prado som är Havannas svar på gågatan La Rambla i Barcelona. Går vidare en bit längs havet och upp ibland husen i staden igen. Kommer tillbaka till Hotel Inglaterra. Går in för att se om vi kan äta där men ser ingen meny och tycker att det ser dyrt ut.

Vi går vidare förbi teatern och El Capitolio, den gamla parlamentsbyggnaden och så är vi tillbaka i våra kvarter igen. Lunch blir det på km Zero som fått sitt namn efter Madrids centralpunkt, varifrån alla avstånd mäts i Spanien. Jag äter räkor i vitlökssmör eller kanske olja. Det smakar mycket gott!






1 kommentar

Under historia, resa med ungdomar, resor

Kubas historia del 2 – Havanna föds

Den som funderar på att resa till Kuba nästa jul bör fundera på om det inte vore trevligt att välja avresedag en dryg vecka innan jul. Den 17 december 2019 fyller nämligen den kubanska huvudstaden Havanna 500 år. Jag gissar att det då kommer att festas i staden.

Det är alltså den 17 december 1519 som räknas som Havannas egentliga födelsedatum. Men staden hade först grundats redan 1514 på en annan plats och sedan flyttats inte mindre än tre gånger innan kolonisatörerna till slut hittade den plats för sitt Havanna där staden nu ligger, på öns norra kust och västra del.

Ceiba-träd
Den första kvällen höll de en gudstjänst under ett ceiba-träd som fanns kvar till 1700-talet då det föll i en storm. Men ett nytt träd planterades på platsen och det finns kvar än idag vid Plaza de Armas. Namnet Havanna sägs staden ha fått efter en känd indianhövding.

Huvudstad
Vid mitten av 1500-talet, närmare bestämt 1553, blev Havanna Kubas huvudstad. Det var vid ungefär samma tidpunkt som landets ursprungsbefolkning, indianerna, reducerats till något tusental utdöende personer längst ut i öster. På landsbygden hade de döda indianerna börjat ersättas med afrikanska slavar som arbetskraft.

Pirater och befästningar
Vid mitten av 1500-talet drabbades Havanna också av två piratanfall och det är bakgrunden till att staden 1577 inringades av en kraftig stadsmur med torn för kanoner.

Havanna, som dittills bestått av trähus, började omvandlas till en stenstad och 1577 flyttade även den spanske guvernören in i det nybyggada Castillo de Fuerza. Tjugo år senare stod det imponerande fortet El Morro på den östra sidan av hamninloppet klart. Havanna blev det spanska imperiets viktigaste stad i Amerika. Juvelen i den spanska kronan. Karibiens pärla.

Afrikanska slavar
Inte bara på landsbygden utan även i staden fanns det gott om afrikanska slavar. Ofta var de som togs till staden som slavar födda på Kuba och talade därför spanska.

Det fanns ett överskott på män bland kolonisatörerna och många av dessa tvingade sig på sina kvinnliga slavar. De barn som sedan föddes blev oftast frigivna av sina fäder. Så uppstod på Kuba en befolkning med blandat etniskt och genetiskt ursprung.

Rasbeteckningar
Kolonisatörerna ansträngde sig dock att hålla isär alla varianter av ursprung som förekom och de använde totalt runt 80 olika rasbeteckningar på människorna i de spanska kolonierna i Nya Världen.

Överst i det kubanska samhället stod de spanskfödda kolonialtjänstemännen. Bland de infödda var det de mest ljushyade som kallades blancos eller creollos som stod överst i rang. Under dem kom morenos och moriscos som också härstammade från Spanien men som hade mörkare pigment och ansågs härstamma från de muslimer som en gång bosatte sig i Spanien, morerna. Sedan kom personer med huvudsaklig spansk härkomst men med högst en fjärdedel afrikansk bakgrund. Och så vidare. Än idag används ett antal rasbeteckningar för att beskriva människors härkomst på Kuba.

Mojiton föds
Vid slutet av 1500-talet blandades den första föregångaren till nationaldrycken mojito på Kuba. Det var den aristokratiske sjörövarkaptenen Sir Francis Drake som skapade drinken av sockerrörsbrännvin, pressad lime, socker och en kvist mynta. Drycken kallades då Draque efter sin skapare.

Sjukdomar och rikedomar
På 1600- och 1700-talen var livet tufft i Havanna. Hamnens bordeller spred sjukdommar som syfilis. Tropiska sjukdomar florerade också och då och då bröt epedemier ut som skördade tusentals människors liv. Staden stank också av ruttnande sopor.

Samtidigt passerade stora rikedomar staden. Allt guld som hämtades i Peru och allt silver som kom från Boliva togs längs komplicerade vägar över hav och över land och över hav igen till Havanna där det lagrades tills det fanns tillräckligt mycket av det i lager för att transporteras i konvoj till Cádiz och Sevilla i Spanien. Så hamnade Amerikas rikedomar i Europa.

Bilden föreställer Castillo de la Real Fuerza i Havanna och är lånad från Wikipedia.

Källor till texten: boken ”Kuba” av Thomas Gustafsson, som jag läser inför vår resa till Kuba, och Wikipedia.

Det här var andra delen i min serie om Kubas historia. Det första avsnittet hittar du här:

Kubas historia – del 1 – indianerna dör ut

Och efterföljande avsnitt här:

Kubas historia – del 3 – socker blir till vitt guld

Kubas historia – del 4 – frihetskrigen

3 kommentarer

Under historia, resor