Frangipanisläktet som också kallas Plumeria är ett släkte träd i familjen oleanderväxter med sju kända arter. Växten kallas ofta också för Tempelblomma.
Blommorna som är mycket väldoftande växer på träd som är cirka 1,5–8 meter höga. Trädens naturliga utbredningsområden är i tropiska Amerika. Men de här blommorna är mycket vanliga i hela Sydostasien och även i Söderhavet. Där används de ofta i blomsterkransar eller sticks in bakom ett öra.
När blommorna fallit till marken tas de ofta tillvara och läggs i skålar med vatten där de håller sig fräscha ännu en tid.
Just den här klasen blommor hittade jag på ett träd i trädgården utanför Raffles Hotel i Singapore för snart tre veckor sedan.
Det här är mitt bidrag för denna veckan till utmaningen och temat ”Flowers on fridays”.
Halloj världen! 
Ett vackert bidrag till dagens tema, fin bild :-)
Tack! ☺️
Så fin bild på den vackra blomklasen!
Tack!
Ååh, alldeles, alldeles ljuvligt vacker! Och så vill jag passa på att tacka för de intressanta reseskildringarna från er senaste resa. Jag har läst dom med glädje men inte hunnit kommentera :)
Åh! Tack själv. 😃
Så sirliga och vackra.
Ja, verkligen!
Frangipani. Väcker ett minne. Vi var i Sri Lanka och utanför vårt hotell hamnade vi på ett begravningsfölje. Plötsligt dyker en helikopter upp och ner från det regnar det frangipaniblommor på följet. Så mäktigt, så underbart, så overkligt. Tack för att du framkallade minnet med din fina bild.
Oj, vilken häftig upplevelse! Förstår att du bär den med dig och att den dyker upp när du ser bilder på dessa vackra blommor!
Bara ordet… frangipani… det nästan doftar. Det var förstås inte nån av samhällets olycksbarn som hade dött.
Nej, så klart inte. Kom att tänka på Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige när Åsa Gåsapiga ordnade med storbegravning efter sin bor lille Mats. Men det är bara i sagornas värd som fattiga, ensamma barn som förolyckats får storbegravning. Blir lite nyfiken på vem den avlidne kan ha varit där på Sri Lanka, som fick en så ståtlig begravning.
Jag fick bara reda på att det var en rik och ansedd man och att man hade haft likvaka i en vecka före begravningen.
Även om detta kanske var exceptionellt så tycker jag att det finns något vackert och klokt i att låta döden ta plats, när den till slut inträffar. Jag är inte alls religiös, men ser ett syfte ändå med att låta sorgen ta plats. Ordet ”direktare” får mig att rysa.
Jag tycker som du, det är ett sätt att komma samman och minnas och att hedra den som dött. Jag frågade faktiskt mamma hur hon ville ha sin begravning och hon sa: ”Mycket blommor!” Ibland får man ju i annonser se: ”I stället för blommor, tänk gärna på…” Men mamma fick mycket blommor, precis som pappa.
Mycket blommor låter vackert. 🌹
Fantastiska inlägg från Borneo och Singapore nedan, fina bilder och mycket ny information för mig.
Vacker blomma.
Önskar dig en fin helg!
Tack och tack det samma! 😊