Sveriges vackraste landskap – tio i topp – motiveringar

Okej. Jag vet att jag provocerar lite genom att placera Blekinge på förstaplatsen. De flesta av er har ju aldrig varit här. I medias olika semesterguider till sommarsverige brukar Blekinge få ett litet hörn. Ungefär lika stort som det lilla hörn som Blekinge utgör på Sverigekartan. Max. Ibland är det helt enkelt bortrationaliserat. Så förstaplatsen ger jag till Blekinge för att det är så underskattat. Och för det gröna ljuset i bokskogarna vid havet. Bokskogar med ljuvligt doftande lianer av kaprifol. Och för städerna. För vackra Karlskrona, staden mitt ute i skärgården. Med Sveriges gulligaste (nästan för sockersött gulliga) kolonistugeområde (som är på min målade bild vid förra inlägget i samma ämne). (Många parenteser här.) För charmiga Karlshamn och medeltida Sölvesborg och för Ronnebys brunnspark. För badklipporna på Stärnö. Och för skärgården med Tjärö som höjdpunkten.

Lappland är med för sina vackra vidder. Abisko och Kebnekaise. (En annan gång ska jag berätta om en fullständigt vansinnig kvällspromenad till Kebnekaise i gummistövlar och med paraply och lite choklad som enda packning i en platskasse.) Gotland är med för Visby och raukarna på Fårö. Norrbotten för kärleken. Det var här jag träffade min prins av hjärtat. För de ljusa sommarnätterna och för åkerbärens smak. Kan en smak vara vacker så är det i så fall smaken av åkerbär. Östergötland är med för Kolmårdens förkastningsbrant vid Bråviken, härliga badsjöar och porsdoftande hjortronkärr. För Norrköpings industrilandskap och Linköpings shoppingstråk. Och för Vadstena och Omberg. Uppland är med för gamla stan i Stockholm (om nu någon hört talas om den staden.) Öland för sin karghet. Skåne är med för Stenshuvud, Haväng, Forsakar, och Kullen (men inte för Söderslätt). Och för kärleken igen. Han kommer här ifrån. Småland är med för att Astrid Lindgren målat en så vacker bild av sitt barndoms landskap i sina böcker. Och Bohuslän är med för att solen går ner i väst.