Dagsutflykt längs Blekingeleden – vandring vid Persgärde

Blekingeleden är 27 mil lång. Det är ju en bit att gå. För den som söker ett kortare smakprov beskriver jag här en vandring vid Persgärde i Karlshamns kommun på ungefär 4,5 km, med start och mål på samma p-plats och där ungefär halva sträckan går längs Blekinge-leden.

Vi kör ca 20 minuter från Karlshamn via Hällaryd och fortsatt norr ut till den p-plats intill Halasjövägen, vid Kvallåkra som är avsedd för de tre naturreservaten i området.

Blekingeleden
Härifrån följer vi orange markering för Blekingeleden österut, först en liten bit längs vägen och sedan in på en gammal skogsväg. På en sten sitter förvånande nog en porslinsgris och tittar på oss.

Här är bokskog som knappt har börjat slå ut än. Men hallonriset har börjat få blad. Och enstaka vitsippor växer på marken. Även på den gamla vägen. Ett par korpar hörs kraxa och vi skymtar dem också mellan träden.

Vi promenerar över en bäck och en citronfjäril vinglar i vinden. Det är ett ganska stenigt landskap. Stenmurar och flyttblock. Fåglar kvittrar och gäckar oss genom att ständigt flytta sig mellan träden. En lönn har precis börjat få små gula blommor på en gren mot den blå himlen. Stigen slingrar sig fram genom bokskogen.

Fikaställe
Vi går längs en sluttning. Nedanför, på vår högra sida syns en våtmark. En häger ger sig snabbt av när vi kommer. Men ett par sångsvanar blir kvar för oss att titta på. Våtmarken övergår i öppet vatten. Det är en vik av Norra Öllesjön. Vi hittar ett gammalt fikabord en bit ifrån stigen, precis vid vattnet. Det är inte utmärkt på någon karta och alldeles övervuxet av lavar. Men det är ändå en utmärkt och vacker plats för en fikapaus. Vi dricker te med mjölk från termos och äter var sin ostmacka. Över sjön ser vi då och då fåglar som vi inte kan artbestämma.

Vindskydd
Efter en stunds stillhet vandrar vi vidare. Nu hör vi storlommens vackra men sorgsna rop över sjön. Vidare genom en vitsippebacke. Och så kommer vi till ett vindskydd och en grillplats där det enligt kartan, i min bok om Blekingeleden, också ska finnas någon form av toalett eller torrdass. Men det gör det inte.

Det är några grågäss på sjön här, som oroas något av vår närvaro.

Tillbaka
Vi vandrar vidare på Blekingeleden längs en väg, men där Blekingeleden svänger av åt höger från vägen fortsätter vi rakt fram. Vi passerar ett gult hus med gröna detaljer och svart tak och två röda lador. Vi svänger vänster i korsningen där efter. En hund skäller i en inhägnad hundgård. I trädgården vid ett hus på andra sidan vägen växer ett vackert japanskt körsbärsträd med rosa blommor. Efter det huset kommer vi till en till P-plats som också den hör till naturreservaten i området. Här går vi in genom en grind och går parallellt med stora vägen på en mindre väg genom en hagmark. Jag ser en nötväcka – Blekinges landskapsfågel – som hoppar runt i ett träd i jakt på smarriga insekter och Anders tittar genom en kikare på en hackspett.

Där den markerade stigen genom naturreservatet gör en skarp sväng åt vänster fortsätter vi istället ut på stora vägen och följer sedan den rakt fram till P-platsen.

Första bilden i inlägget är ifrån naturreservatet vid p-platsen.