Den 11 september – 20 år senare

Idag är det den 11 september 2021. Och därmed har det alltså redan gått 20 år sedan terrorattentaten i USA den 11 september 2001. 20 år! Om själva attakerna har det redan skrivits mycket de senaste dagarna – och mer lär det bli idag. Så den här texten handlar mer om de där 20 åren som har gått sedan dess. De kan nämligen också vara värda några ord.

Jag tror inte att många ens hade tänkt tanken innan den där tisdagen. Att någon skulle kunna komma på idén attackera civila och militära mål i världens militärt starkaste supermakt — med hjälp av kapade civila flygplan.

Magnituden

Flygplanskapningar hade ju inträffat tidigare. Ganska många. De gick i princip alltid till så att ett plan först kapades, för att sedan beordras ner på en flygplats, varpå förhandlingar började, oftast med passagerarna som gisslan. Sprängattentat hade ju också genomförts mot passagerarplan. Det hade till och med utförsts sprängattentat mot World Trade Center i New York tidigare. Självmordsattentat hade också utförts många gånger.

Men detta! När vi första gången såg bilderna som kablades ut från USA kändes det som att se scener ur någon ny spelfilm snarare än verkliga nyhetsbilder. Det var svårt att ta in att detta var på riktigt.

Magnituden var sådan att i princip alla som var tillräckligt gamla för att förstå det som hände för alltid kommer att komma ihåg var de befann sig just då. Det är tydligen så våra hjärnor fungerar. När något oerhört omskakande inträffar etsar sig minnena fast på ett helt annat sätt än de gör annars.

Så jag minns därför mycket väl att jag och min sambo låg och sov i Apia, huvudstad på Samoa i Söderhavet när attentaten inträffade. Det var den andra 11 september för oss det året. Vi hade nämligen passerat datumlinjen dagen innan och slungats tillbaka i kalendern från den 11 till den 10 september 2001.

(Sedan dess har Samoa bytt tidszon och finns nu på samma sida om datumlinjen som Fiji, som vi kom ifrån, men det är en annan historia.)

Två veckor tidigare, på väg till Söderhavet hade vi besökt New York. Vi hade stått vid tvillingtornen. Och tittat upp. Men vi åkte aldrig upp för att titta på utsikten. Tyckte inte att vi hade tid.

Och jag bloggade om allt det där redan för 10 år sedan. Om hur vi fick reda på vad som hänt på en läkarmottagning i Apia. Hur vi besökte ett internet-café för att läsa vad svenska tidningar skrev. Och hur osäkert allt plötsligt blev kring hemresan som skulle ske två veckor senare. Och hur obehagligt det var att flyga då.

Och nu har det gått 10 år till. Totalt 20 år alltså, sedan den 11 september 2001.

De första tio åren

Så orhört mycket har hunnit hända sedan dagen för attentaten. Mindre än en månad senare inträffade till exempel Linateolyckan där ett SAS-plan havererade i Milano. Och efter ytterligare en månad störtade en Airbus i stadsdelen Queens i New York.

Och ytterligare två månader senare, i januari 2002 såg Euron dagens ljus för första gången i form av ”riktiga pengar” — alltså sedlar och mynt — i flertalet EU-länder.

Två år efter attackerna, den 11 september 2003 dog Sveriges utrikesminister Anna Lindh efter en knivattack på varuhuset NK i Stockholm dagen innan.

Det allra viktigaste för mig personligen som hänt under de här 20 åren är att jag några månader senare och drygt två år efter attentaten i USA blev mamma efter några års kämpande. Och sedan en gång till ytterligare två år senare. Och i vinter blir han, den förstfödde, myndig. Och den andre fyller 16. Hur fort gick inte det?!

Mellan mina två barns födelser hann en fruktansvärd tsunami inträffa i Indiska oceanen på annandag jul 2004. Den händelsen bevittnade jag hemifrån TV-soffan.

Fredrik Reinfeldt blev Sveriges statsminister 2006.

I april 2007 startade jag den här bloggen under annat namn och samma år kom den första iPhonen, även om det skulle dröja till 2011 innan jag själv fick min första i handen. Men efter hand tog surftelefonerna världen med storm.

Runt årsskiftet 2008/2009 var det finanskris i den värld som vi reste hela varvet runt tillsammans med barnen, som då fortfarande var små ,och där det yngsta fyllde tre år på Fiji och den äldre fyllde fem år i Australien.

I samma veva som vi kom hem tillträdde Barack Obama som president i USA efter George W Bush.

I mars 2011 inträffade en jordbävning och tsunami i Japan. På sommaren samma år terrorattentaten i Norge, i Olso och på Utøya.

De senaste tio åren

2013 var året för bombdåden vid Boston Marathon. Och samma år arrangerades Eurovision Song Contest i Malmö efter att Loreen vunnit för Sverige året innan.

Malaysia Airlines Flight 370 försvann spårlöst 2014 och samma år blev Stefan Löfven Sveriges statsminister.

2016 reste vi själva till New York några dagar på höstlovet för första gången sedan 2001 och första gången tillsammans med våra barn. Samma år i Sverige höll musikgruppen Kents sin avskedsturné i december.

I januari 2017 fyllde jag 50 år. Dagen tillbringade jag tillsammans med min familj i Ngorongokratern i Tanzania. Och några dagar senare tillträdde Trump som president i USA. Och i april samma år inträffade terrordådet på Drottninggatan i Stockholm.

2018 besökte vi New York på nytt. Den här gången tillsammans med delar av släkten och i augusti. Och den här gången kom vi även till Washington, som ju också drabbats i attentaten 2001.

Mot slutet av 2019 dök det upp ett nytt okänt coronavirus i Wuhan i Kina och sedan kom hela världen 2020 och 2021, så här långt, att präglas av pandemin. Först med överfulla sjukhus och bårhus. Sedan lookdowns och restriktioner. Avrådan från resor. Och arbete hemifrån. Och 2021 tillträdde också Joe Biden som president i USA. Efter att den avgående presidenten hade försökt slippa avgå genom att uppvigla till en stormning av Kapitolium.

Var står vi idag?

Så mycket har hänt och samtidigt så lite. Efter 20 år av krigande i Afghanistan mot talibanerna — som en direkt följd av terrorattentaten den 11 september 2001 — är dessa tillbaka vid makten igen, starkare än någonsin. Nu med förråden fulla av amerikanska vapen.

Visst. Usama bin Ladin, som var ledare för al-Qaida, den terrororganisation som utförde attentaten den 11 september, dödades av USA i maj 2011. I och för sig i Pakistan, där han då befann sig. Men ändå.

Men som om nu det hjälpte så mycket. För terrorister finns det gott om i världen än idag. Tyvärr. Minst lika många nu som då, är jag rädd. Kriget mot terrorismen har inte varit överdrivet framgångsrikt så här långt.

Och klimatkrisen har vi inte precis heller tagit oss ur. Tvärt om. Läget har förvärrats avsevärt de senaste 20 åren. Trots att klimatförändringarna varit välkända under hela den här tiden och lite till.

Och sociala medier har gett oss mycket nöje, men också en allt mer polariserad värld.

Men New York reste sig åtminstonne ur askan. 2014 invigdes One World Trade Center på den plats där tvillingtornen tidigare stått. Och nu har ”det stora äpplet” dessutom snart tagit sig igenom den pandemi som också drabbat staden mycket hårt.

Och ABBA har precis släppt ett par nya låtar och meddelat att de släpper ett nytt album senare i höst. Något som man inte heller såg komma, direkt. Vad nu det har med någonting att göra, mer än att det har gått dubbelt så lång tid sedan de senast släppte ny musik som det har gjort sedan 11 september-attentaten. 40 år mot 20 år.

Och trots allt. När man radar upp nyheter och händelser från de senaste 20 åren så här så blir det mycket terror, olyckor, naturkatastrofer, krig och elände. Men egentligen. Att allt det här blivit så stora nyheter beror ju på att de är undantagen. Det oväntade som fått oss att haja till. I stort är världen ändå fortfarande en snäll och bra plats som är fantastiskt trevlig att upptäcka.

Och nu ömsar den skinn ännu en gång, när pandemin förhoppningsvis går in i en ny fas. En fas där den steg för steg allt mer släpper taget om saker och ting.

Och ungefär där står vi idag – exakt 20 år efter den 11 september.

Läs mer: 11 september. Var var du när det hände?