blogg · livet · resor

Är den här bloggen min största livslögn?

För en tid sedan — det är nog ett par månader snart — såg jag en fråga på Twitter: ”Vad kör ni med för livslögn?” Mitt spontana svar på den frågan blev: ”Allt det här bloggandet kommer en dag att leda till något bra.” Men är det så? Är den här bloggen en livslögn? Kanske till och med min största?

Enligt Wikipedia så är en livslögn detsamma som en föreställning som en person har, som inte stämmer med verkligheten, men ändå djupt påverkar hur personen lever sitt liv. Ordet har tydligen norskt ursprung, och ska 1884 använts av författaren Henrik Ibsen i dramat Vildanden. Redan året därpå ska sedan ordet ha dykt upp på svenska i tidningen Aftonbladet, med betydelsen ”lögn på vilken någon bygger (och framlever) sitt liv”.

Så låt oss reda lite i det där. För det första. Är den här bloggen en livslögn? Och i så fall. Är den min största?

Ja, jag lägger, om jag ska vara helt ärlig , ner oerhört mycket tid, tanke och arbete på den här bloggen. Så det går inte riktigt att komma runt det faktum att bloggen är en stor del av hur jag lever mitt liv. Check på den.

Men när jag faktiskt en föreställning att allt det här bloggandet en dag kommer att leda till något bra? Jo då, det också. Även om det, mer än någonsin, är oklart exakt vad det skulle vara som jag tänker mig att allt det här resebloggandet ska tjäna till.

Är det då, slutligen, så att den här föreställningen inte alls stämmer med verkligheten? Föreställningen att bloggandet en dag ska leda till något bra?

Och det är ju det som är det kluriga här. För det kan man ju inte veta! Eller hur?

Så. Livslögn eller ej. Det får framtiden utvisa.

Och sak samma med andra eventuella livslögner. Hur ska jag kunna veta om olika föreställningar som jag har, som påverkar hur jag lever mitt liv, inte stämmer med verkligheten?

Vad som eventuellt varit en livslögn kan vi ju veta först i efterhand, i bästa — eller kanske rent av sämsta — fall. För de flesta livslögner blir kanske aldrig avslöjade.

Så då är vi tillbaka på ruta ett igen: Är den här bloggen min största livslögn? Och svaret lyder: Vem vet?

Men faktiskt är det lite ”skit samma” egentligen. Så länge som det är kul att blogga! :)

Vinjettbilden föreställer en (semi-) vild apunge på Gibraltarklippan 2015.

Läs mer: Vad ska allt det här resebloggandet tjäna till?

16 kommentarer på “Är den här bloggen min största livslögn?

  1. Jag tänker att man måste tänka så här; ”Om bloggen aldrig mer än just precis det den är idag, hur mycket tid är jag då beredd att lägga?”
    Från en som också lägger oceaner av tid och kämpar med att inte lägga för mycket av mig själv och min tillgängliga energi på bloggen. :-)

    1. Ja, men precis. Jag vill framåt med det mesta jag företar mig. Är utvecklingsinriktad. Men. Det finns fler områden i livet att utvecklas inom utöver bloggen. Det gäller att hitta balansen. :)

  2. Jag tycker redan att min blogg givit mig så mycket, vänskap, kamratskap, solidaritet, nya intressanta kontakter, kunskap. Dels genom mitt eget forskande och genom alla andra bloggar.
    Det beror nog lite på vad syftet med bloggen är.
    Skön lördag!

    1. Ja, men eller hur! Allt det där är riktigt och ett syfte i sig. Men jag har alltid haft en större ambition med mitt bloggande. En önskan att det ska leda till något mer. En hel del av det är redan passerat och förbi. Men ändå finns där någon slags ambition kvar… :)

  3. Jag brukar aldrig tänka i de banorna – tänker snarare lite Marie Kondo – Does it spark joy? Och det gör ju bloggandet för mig fortfarande! Dessutom ser jag det lite som en minnesbok för dottern (och mig själv!). Med släkt som har alzheimers så känner jag väl kanske lite extra behov av att dokumentera och skriva ner saker. En bra plats att gå tillbaka och njuta av minnen och upplevelser. Som ett gammeldags fotoalbum, men med lite mer text :)

    1. Vilket underbart sätt att se på bloggen! Det ska jag ta till mig. Och faktiskt. När jag tänker efter. Så fungerar min blogg redan idag för mig. Om jag undrar när vi var i Frankrike senast till exempel så googlar jag. :)

  4. Nästa frågan blir lätt: varför lever vi?
    Om bloggen ger dig ro och njutning s¨å är det bara att fortsätta. 😀
    Om du känner det som ett måste, då ska du ta en paus. När lusten kommer tillbaka fortsätter med den. .

  5. Jag tänker som Antonia. Bloggandet i sig kan ju ge tillfredsställelse på olika sätt, men jag har förstått att du vill att det ska leda till något mer. Men en livslögn?

    En så fin bild på den näpna apan!

  6. Jag tycker att Eva på rucksack beskrev det så bra. Does it spark joy? Ja, det är ju det bästa syftet och utgångsläget. Sen förstår jag mycket väl att du Inger vill att det ska generera mer. Så tänker och önskar jag också, men samtidigt är jag verkligen inte beredd att lägga massor av tid på bloggen. Det finns ett liv utanför den – också.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s