
Är det rätt att resa när det pågår ett fullskaligt krig i Europa? Är det säkert? Hur ska man tänka?
En svensk kändis som publicerat familjebilder från en resa till Mexico under sportlovet, samtidigt som hon skänkte en tanke till Ukrainas familjer fick häromdagen utstå hård kritik på Instagram. ”Provocerande smaklöst”, tyckte någon. ”Sån bild kan man också lägga ut som bevis på en härlig semester, dock kan den kännas som något malplacerad just nu. Semester kan man ha utan att visa på Instagram”, skrev någon annan.
I Alpernas skidbackar
Själva har vi just anlänt till de Italienska alperna när kriget bryter ut. Det är torsdagen den 24 februari 2022 och strax efter det att vi har vaknat som vi inser att Ryssland nu har invaderat Ukraina och att det därmed pågår ett fullskaligt krig i Europa mellan två suveräna stater.
Vi har tre dagar i skidbackarna framför oss innan det är dags att åka hem. Och jag har inte ens en tanke på att det skulle kunna provocera någon att jag publicerar bilder från vår resa i sociala medier. Och jag slipper också möta sura kommentarer för egen del.
När vi gav oss av visste vi att de ryska makthavarna i Kreml, med Putin i täten, låtit flytta sina militära trupper till att omringa Ukraina. Att flera världsledare försökt förhandla med den ryska presidenten. Och att han sannolikt kommit överens med Kina om att vänta tills de olympiska spelen var över med att göra något drastiskt.
Vi gav oss av till Italien samma dag som OS avslutades och någon dag senare erkänner Ryssland de ryska utbrytarrepublikerna i Ukraina som självständiga.
Just där och då tror jag faktiskt att det ska stanna med det. Det känns som att Putin nu har gjort sitt drag. I alla fall för en tid.
Men icke!
De första dagarna av den här nya fasen i kriget följer jag i min telefon mest på morgonen efter det att jag vaknat och på kvällen, efter skidåkningen. I backen känns kriget långt borta. Skidåkning har ju också den fördelen att du behöver vara koncentrerad på det du gör. Och jag tänker inte heller den tanken att det skulle vara fel att ta en varm choklad i solen därför att det ryska kriget i Ukraina nu brutit ut i full skala.
Annars blir jag allt mer uppfylld av det som sker. När jag tar en paus från nyheterna och tittar på bilder från ett museibesök vi nyss gjorde i Florens stannar jag till vid en tavla föreställande hertigen och hertiginnan av Umbrien. Men är inte hertiginnan väldigt lik en viss rysk diktator?
Och när vi flyger hem funderar jag över sannolikheten för att vi ska få se ett svampmoln från flyget, efter en av ryssarnas atombomber. Men den risken bedömer jag som ganska försumbar ändå. När vi sedan går in för landning noterar jag att Öresundsbron är belyst i Ukrainas färger. Fint! Men hur göra framöver?
Hur göra med resor?
Att inte resa till Ryssland eller Ukraina i nuläget känns ju helt självklart. Men i övrigt? Hur ska man tänka framåt? Är det alls läge att boka några resor nu inför våren eller sommaren? Kommer det att vara farligt att resa i Europa då? Eller överhuvudtaget?
Jag tycker att detta är oerhört svårt att spå. Om kriget skulle eskalera till rysk atombombning av europeiska huvudstäder så ligger ju resande i Europa långt ner på önskelistan. Men om ryssarna snabbt vaknar och kastar ut den nuvarande ledningen, å andra sidan, kan detta vara snabbt övergående med få konsekvenser i de västra delarna av Europa. Och mellan dessa två extremscenarion har vi alla möjliga utfall där emellan.
Jag förstår att mina bekymmer kring eventuella framtida resor är det minsta problemet just nu. Men ändå. Först var det pandemin. Och nu är det detta. Och för egen del är jag tillbaka på ruta ett igen. Vi har en resa bokad till Schweiz i vår. I övrigt vet jag inte alls hur länge jag ska avvakta med att boka något mer.
Men just nu känner jag inte för att boka några resor alls. Om det är så här världen ska vara så vill jag bara dra ett täcke över mig.
(Men jag tänker att jag ändå ska försöka skriva om resor här på Halloj världen! Om jag bara kan uppbåda tillräcklig energi till det. Som en slags motvikt, för egen del, till all konsumtion av nyheter om detta fruktansvärda krig.)




Krig är fasansfullt och tankarna går till Ukraina, inte Ryssland. Fast måste man ge upp sitt liv och sina intressen p.g.a. ett krig som visserligen pågår i vår närhet, men som ändå finns på en betydande distans…än så länge…?
Det måste man kanske inte göra . Men att kriget pågår på betydande distans ? Södra Sverige ligger närmare Ukraina än Skellefteå gör . Så det är nära ! Resa kan man göra i viss utsträckning men fastän jag själv befinner mig på resa just nu skulle jag inte boka någonting , och jag orkar inte riktigt läsa om andras resor heller. Det finns liksom viktigare saker. Däremellan försöker jag koppla bort kriget några stunder och fortsätter njuta av det liv vi har .
Klokt! Jag var tvungen att kolla och du har rätt! Här i Karlshamn har vi närmare till de närmaste delarna av Ukraina än till Skellefteå. Och vi har betydligt närmare till Kiev än till Kiruna. Det här kriget är nära!
Det är ju just det som är så svårt att veta. Vad kommer vi att behöva ge upp? Kanske inget? Men det vi inte än. Vår del av världen har blivit en osäkrare plats.
Det där ”än så länge” kan ju skifta så oerhört snabbt.
Dessutom används Airbnb och andra i Centraleuropa till att husera flyende familjer, är man tågresenär kan det vara läge att i åtminstone Tyskland och österut inte ta upp plats…
Det beror ju på vart man vill.
Det är sant. Det här kriget kan komma att eskalera och även innefatta vår del av Europa. Att ta upp plats på tåg för flyktingar tror jag personligen är ett mindre problem. De flesta som åker tåg är ändå pendlare och affärsresenärer. Men visst, i delar av Östeuropa är nog vardagen starkt påverkad av flyktingvågen. Hoppas verkligen att detta får ett bra slut snart, men det är verkligen inte givet.
Jag tycker att kommentaren till svenskan var just ”provocerande smaklös”. En del människor måste bara hitta något/någon att hacka på. Vi är alla olika och reagerar på olika sätt när något hemskt händer eller hotar. Jag tycker att det redan skrivs och reageras tillräckligt mycket överallt, så på min fotoblogg fortsätter jag visa foton och skriva om det som gör mig glad. Sen tänker jag också på hur folk i alla tider har försökt hitta glädjeämnen mitt under brinnande krig, s¨å långt som möjligt.
Jag tänker nog främst på barnen, den oro de får leva med: Först miljön. Sen pandemin så att de blir berövade kramar och normal kontakt med sina far- och morföräldrar under flera år och där det tjatas om handtvätt och handsprit och smitta och smitta och smitta – och att man kan dö. Och nu: ”Om kriget kommer…”. Det hotet fanns under min barndom och det gav mig mardrömmar under många årtionden, jag satt gömd i ett överskåp när soldaterna kom. Det är vår uppgift att hålla barnen trygga, de får i sig alldeles för mycket oro utan att vi ska haussa upp det hela. Vi måste försöka leva normalt, är min tanke.
Jättefina bilder i detta inlägg, särskilt alplandskapet i den översta. Och visst är hon otroligt lik den megalonmane förstöraren. Men om man ska resa eller inte är en svår fråga just nu.
Tack för dina tankar. Ja. Inte är detta en rolig tid för barn att växa upp i. Jag när ett hopp att ryssarna ska göra sig av med sin diktator och att det här ska vara över snart. Men om det inte blir så kan det här både dra ut på tiden och få eskalerande konsekvenser. Jag minns själv hur rädd jag var för atombomberna när jag var i 10-årsåldern. Det finns ingen vits med att barn ska behöva ligga vakna på nätterna för detta hot idag. Samtidigt kan vi vuxna aldrig lova att inget hemskt någonsin kommer att hända. Men att utstråla lugn och vara generös med kramar. Samt att lyssna på barnen och prata med dem utifrån deras egna funderingar tror jag räcker en lång väg.
Min Englandsresa som skulle gått av stapeln i maj 2020 fick flyttas fram till maj 2021 pga pandemin, fick flyttas fram till maj 2022 pga pandemin ligger fast än så länge. Just nu finns inga tankar på att boka något annat, bara tanken att England kanske inte blir av. Funderar inte så mycket på hur det blir, annat är av yttersta vikt just nu. Resor känns som ett ”lyxproblem” med tanke på att Europas säkerhet, demokrati och frihet är hotade.
Helt sant! Ett lyxproblem är det. Det är bara att avvakta, vänta och se hur det blir med allt. Samt stötta Ukraina på de sätt man kan och tror på gör någon skillnad.
”Men om ryssarna snabbt vaknar” – är inte ryssarna vakna? Mig veterligen protesterar tiotusentals människor runt om i Ryssland mot det här meningslösa jävla skitkriget, med risken att bli fängslade i femton år. Jag tror dessutom att det är aningens mer komplicerat än att bara ”kasta ut nuvarande ledning”.
Jo, men. Okej. Jag uttryckte mig lite slarvigt. Självklart är det inte okomplicerat. Men. Om tillräckligt många säger ifrån samtidigt går det inte i längden att upprätthålla makten. Det är så klart därför som Kreml nu gör allt de kan för att försvåra ett organiserat motstånd. Vad jag menar är att så länge nuvarande ledning för Ryssland är kvar vid makten kommer inte det ryska hotet mot det demokratiska Europa (särskilt då mot de östra delarna) att upphöra. De måste helt enkelt bort. Och jag tvivlar på att NATO eller någon annan extern makt kommer att göra det jobbet. (Och det kommer i så fall inte att ske utan en upptrappning av läget.) Och då återstår att hoppas på det ryska folket.
Sant.
Oj så mycket grädde på varma chokladen. Ser gott ut ☕🍫
Jag skulle inte kunna dricka det, eftersom jag är laktosintolerant. Men om det var laktosfritt eller om jag tog mina laktos tabletter, då skulle jag kunna dricka det. 🙂
Vackra natur bilder du tog. Är det kamera bilder eller mobil bilder.? 🗻
Tack! Jag fotograferar både med en stor kamera och med mobilen. I det här inlägget är det bara bilden på tavlan från museet som jag fotograferat med den stora kameran,
Tråkigt med laktosintolerans men tur att det ofta finns laktosfria alternativ. Dock vet jag inte hur det funkar med det i Italien.