I Bulgariens huvudstad Sofia har på senare år allt mer av den senantika staden Serdica grävts ut och ruinerna finns nu till stora delar tillgängliga att besöka helt gratis när du är i staden.
Min spontana tanke när vi går runt bland husväggar och gator är att göra en jämförelse med ruinstaden Pompeji i Italien. Jag får lite samma känsla här. Men för att du inte ska bli allt för besviken när du gör ditt besök i Sofia ska jag på en gång erkänna att jämförelsen är något orättvis. Serdica är nämligen inte lika välbevarat som Pompeji. Och inte alls lika stort. Men ändå är det just den liknelse som kommer över mig när jag går här, bland ruinerna.
”Mitt Rom”
När jag sedan i efterhand läser på om Serdica inser jag att jag egentligen kanske borde ha jämfört med Rom istället, även om den jämförelsen självklart på de flesta rimliga sätt vore ännu mer haltande. Men icke desto mindre brukade den romerske kejsaren Konstantin den store vistas här i staden, och ska då ofta ha sagt att ”Serdica är mitt Rom”. Han var född i Serbien, men delvis uppvuxen i Serdica. På den här tiden skyddades Serdica av en befäst mur med fyra portar med utsiktstorn.
Konstantin var ju den kejsare som på 300-talet banade vägen för kristendomen i romarriket och som dessutom flyttade rikets huvudstad till den plats vid Bosporen som idag kallas Istanbul, men som han själv kallade Nova Roma, nya Rom, och som efter hans död kom att kallas Konstantinopel.
Men det finns uppgifter som tyder på att Konstantin först planerade att göra just staden Serdica, som låg i det som idag är det allra mest centrala Sofia, till romarrikets nya huvudstad innan han till slut gjorde sitt definitiva val. Och fram till dess att Konstantinopel anlades regerade han från just Serdica.
Man tror att det som en gång var han palats i staden nu ligger under någon av centrala Sofias byggnader. Överhuvudtaget är stora delar av det antika Serdica idag gömt under några av Sofias pampigaste hus som presidentpalatset, regeringsbyggnader och parlamentet.
Fragment av fyrtiotvå trasiga statyer av Apollo, Dionysos, Afrodite och andra gudar från deras sällskap på Olympen hittades till exempel redan vid konstruktionen av Bulbank vid början av 1900-talet. Det antas att där funnits ett tempel för Athena och Herakles, högt vördade av armén.
Men på senare år har allt mer grävts fram. Nu senast i samband med bygget av en tunnelbanestation för drygt 10 år sedan.
Och resultatet är att det nu i centrum av Sofia finns flera mindre områden där du helt gratis kan vandra runt och titta på rester från antiken. Det syns dock, även för ett otränat öga, att vissa delar av ruinerna har restaurerats på senare tid.
Kyrka och bad
En av de intressantaste platserna att besöka är kyrkan St. George Rotunda och området runt kyrkan. Det här var från början en romersk badanläggning försedd med vatten från de varma källor som sannolikt var orsaken till att här redan hade funnits en stad i flera hundra, och kanske till och med tusentals år, när romarna kom hit år 29 f.Kr. Och redan under den romerske kejsaren Mark Ulpius Trajanus (98-117), från vilken staden fick smeknamnet Ulpia, hade förbättrings- och byggnadsarbetena av staden påbörjats.
Badanläggningen kom sedan att att användas för dop av kristna och sedan byggdes en del av anläggningen om till kyrka på 300-talet. En kyrka som finns kvar i sin helhet än idag.
Serdica ancient complex
Under en av tre stora glaskupoler i en gångtunnel mellan regeringsbyggnader och en tunnelbanestation har ett mindre utgrävningsområde bevarats. Här finns antika gator och husväggar och exempel på avloppsanordningar, en kolonnrad där de flesta kolonnerna (eller egentligen baser till kolonner) är restaurerade kopior och här har också den östra stadsporten till den antika staden restaurerats. Det finns också ett par stora keramik-kärl och några stentavlor med grekiska bokstäver.
Informationsskyltar berättar bland annat om den antika stadens vatten- och avloppssystem. Vattenledningarna var av keramik och bly och placerade i kanaler av tegel under gatorna och in i husen. Vatten togs både från de närliggande Vitosja-bergen i åtta kilometer långa ledningar och från källor med mineralvatten som fanns inne i själva staden. Avloppet transporterades med självfall i liknande kanaler som oftast drogs mitt under gatorna.
Resterna av bostäder tyder på att de en gång var rektangulära till formen med en innergård i mitten, omgiven på sidorna av pelare och valv.
Arkeologisk utställning ”Ancient Serdica”
Mellan den gamla och lilla kyrkan Saint Petka och stadens enda moské finns ett långsmalt område under bar himmel som också grävdes ut i samband med byggandet av tunnelbanestationen ”Serdika II”. Här kan du bland annat skåda en bit av en diagonal gata som ska ha fortsatt hela vägen till dagens Plovdiv. Alla övriga gator i den antika staden löper annars helt parallellt med dagens gatunät. Eller egentligen är det väl tvärt om: dagens gatunät följer samma mönster som en gång den antika stadens.
Och stadens forum låg också under vad som fortfarande är ett torg och nu heter Sveta Nedelya.
I det här området finns också bland annat rester av vattenledningar av bly och här visas också kanaler för golvvärme i ett hus. Om jag förstod skyltarna rätt så var det ånga från de heta källorna som transporterades i kanalerna och värmde husen på vintern.
Fler ruiner
Faktum är att det finns fler ruiner av den antika staden i Sofia. Den som vill få en överblick kan titta på en karta som visar samtliga ruiner av den antika staden tillsamman med den nuvarande.
Bland annat finns det rester av Serdicas amfiteater inomhus i en byggnad.
Precis framför Hotel Balkan Palace pågår dessutom fortfarande en utgrävning (som dock verkar vara tillfälligt pausad just nu) som kanske också blir tillgänglig för allmänheten så småningom.
Halloj världen! 
Så intressant med de antika ruinerna. Golvvärme, de kunde de! Trevliga bilder i inlägget, nu fick jag lära mig något nytt. Den översta bilden gillar jag mycket.
Tack! Ja, det finns verkligen mycket att upptäcka i världen. Golvvärme redan under antiken måste man ju imponeras av. Här uppe hade våra förfäder inte ens hunnit till vikingatiden än.