Statistiken för svenska flygplatser visar att trenden med ökande flygande, som annars hållit i sig sedan pandemin, nu kan vara över. Under december månad 2023 minskade antalet passagerare på de svenska flygplatserna med 4 640 personer totalt jämfört med samma månad förra året. En minskning med så lite som 0,2%. Men ändå. Ett trendbrott är det.
Den totala siffran visar dock inte riktigt hela bilden. Antalet passagerare ökade med 6 procent i Europatrafiken, minskade med 4 procent till övriga världen och minskade med 13 procent inrikes. Alla siffror i jämförelse med samma månad förra året.
Flög som mest gjorde svenskarna år 2018 med totalt 25,7 miljoner avgångar och landningar på hela året till Europa och 2,7 miljoner till övriga världen. Inrikes var flygandet som störst redan 2017 med 14,0 miljoner avgångar och landningar sammantaget. Detta kan jämföras med helåret 2023 som innebar 22,3 miljoner avgångar och landningar på hela året till Europa, 1,5 miljoner till övriga världen och 8,3 miljoner inrikes.
Flyget och klimatet
Sommaren 2018 inträffade en häftig värmebölja med svåra skogsbränder i Sverige och därpå följde debatten om flyget och klimatet. Totalt vek inrikes flygande redan det året till 13,5 miljoner passagerare totalt. Eftersom bokningar utrikes i regel sker med längre framförhållning än inrikes dröjde det till 2019 innan nedgången på helår syntes där. Europaresorna hade då minskat med två procent, övriga världen med 7,5 procent och inrikes med 11 procent jämfört med respektive toppvärde.
Flyget och pandemin
Sedan kom pandemin. Det år när vi flög som minst till Europa och inrikes var 2020 med siffror som visade på en minus 77 procent respektive minus 74 procent jämfört med respektive toppår. Till övriga världen flög vi som minst 2021 med en nedgång på 85 procent jämfört med toppen. Det var alltså mer än tre fjärdedelar av flygresorna som försvann i och med pandemin.
Återhämtningen
På helåret 2023 var antalet avgångar och ankomster på svenska flygplatser uppe i 87 procent av högstaårets siffra på Europa, 56 procent på övriga världen och 59 procent inrikes.
Tidigare under 2023 hade återhämtningen fortsatt. Men månad för månad har ökningstakten jämfört med samma månad föregående år avtagit. Och har nu alltså stagnerat.
För Europaresorna var ökningstakten i januari 96 procent jämfört med föregående år men ökar nu alltså med endast 6 procent. För resorna till övriga världen var ökningstakten jämfört med föregående år som störst i februari med 109 procent men backar nu istället med 4 procent.
För inrikes resor var ökningstakten som högst i januari på 87 procent men minskar nu istället med 13 procent.
Planar ut
Just nu är flygandet uppe i 80 procent av vad det var innan pandemin. Och då hade alltså flygandet redan minskat något jämfört med när det var som allra högst.
Och i december har återhämtningen nu alltså upphört.
På helåret 2023 innebär detta ändå att siffrorna ökat markant jämfört med helåret 2022. Men jag bedömer att en nedgång på helår nu kommer under 2024. Om inget drastiskt händer i positiv riktning med konjunkturen förstås.
Min analys
Trots en ganska extrem kostnadskris med dyrare vardag och en svagare svensk krona har flyget fortsatt återhämta sig fram till nu. Min tolkning är att det beror på flera saker:
- Efter pandemin är vi många som haft ett uppdämt behov av att resa
- Vi var också många som sparade pengar under pandemin – när det gick åt mindre pengar till resor och andra nöjen – till framtida resor
- De flesta bokningar görs ett antal månader i förväg – genomslaget för de häftiga prisökningarna kommer därför med fördröjning i flygstatistiken
Så hur blir det framåt?
Min bedömning är att flyget nu kommer tappa i jämförelse med föregående år månad för månad under en tid. Hur länge det kommer att pågå hänger så klart ihop med den ekonomiska utvecklingen.
Jag tror också att allt eftersom klimatkrisen eskalerar – och vi pratar istället för månader minst om årtionden här – kommer fokus på att flyga mindre för miljöns skull åter att komma på tapeten i omgångar. När det kommer att ske nästa gång och hur mycket det kommer att påverka är det svårare att sia om. Flyget är ju inte precis det enda som orsakar klimatförändringarna heller, för den delen.
Hur länge toppnoteringarna för flyget inrikes 2017 och utrikes 2018 kommer att stå sig framöver är också svårt att prognostisera. Dock är det helt klart att hur det blir med de siffrorna hänger ihop med just det som har påverkat flygstatistiken sedan dess:
- Säkerhetsläget inklusive pandemier, krig och annat
- Ekonomins utveckling
- Klimatkrisen
Att dessa tre frågor dessutom hänger ihop med varandra på flera olika intrikata vis gör det ju inte precis enklare att spå vart saker och ting tar vägen framåt.
Swedavias bild
Swedavia, som är ett svenskt statsägt företag som bildades 2010 och som äger och driver tio flygplatser i Sverige och som statistiken ovan är hämtad ifrån, levererar dock en delvis annan bild i ett pressmeddelande: ”Återhämtningen för flygresandet fortsatte under 2023, främst drivet av ökat utrikesresande och ett stärkt linje- och destinationsutbud på Stockholm Arlanda Airport.” Och: ”Trenden med ett starkt utrikesresande och en svagare utveckling för inrikesresandet förstärktes något i december.” Samt ”Trenderna från 2023 bedöms bestå i inledningen av 2024 med konjunktur- och omvärldsläget som fortsatta osäkerhetsfaktorer”.
Trots att de utgår ifrån samma statistik som jag tittat på, nämligen deras egen, tecknar de en mer positiv bild för flygets utveckling just nu. Och det ligger ju rimligen i deras roll också att vara en smula optimistiska i kommunikationen kring den egna verksamheten. Så brukar ju alla aktörer göra.
Vi får väl se vem som får rätt i just det här fallet.
(Inom parentes sagt måste jag också nämna att inte alla svenskar som flyger flyger från svenska flygplatser. Kastrup har en betydande del av svenskarnas flygtrafik, men de resorna kommer ju inte med i statistiken ovan, som därför inte blir 100 procent rätt. Men siffrorna kan ändå antas ge en bra indikation på hur helheten ser ut.)
Bilden: Flygplan På väg in för landning. Foto: Anton Hansson
Halloj världen! 