arkitektur · historia · resor · världsarv

10 platser du behöver se för att ha upplevt världsarvet Karlskrona

Karlskrona grundades 1680, när det var dags att ordna med en flottbas i den del av landet som då nyss blivit svensk. Örlogsstaden Karlskrona kom med på FN:s världsarvslista 1998 och blev därmed Sveriges nionde världsarv. Här är en lista på tio saker att se och uppleva i världsarvet Karlskrona.

Unesco är det FN-organ som utser världsarv och de motiverade sitt beslut att utse Karlskrona med att:

”Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en europeiskt planerad örlogsstad inspirerad av anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för andra anläggningar med liknande uppgifter. Örlogsbasen spelade en viktig roll under de århundraden när storleken på ett lands flottstyrka var en avgörande faktor i europeisk realpolitik, och Karlskrona är den bäst bevarade och mest kompletta av dem som finns kvar.”

Att den marina staden blev ett världsarv är inte på grund av en särskild eller några få byggnader, utan på grund av örlogsstaden i sin helhet.

Med barocken som stil och i ett rutnätssystem byggdes den mitt i skärgården med alla de viktigaste funktionerna på samma plats; marinbas, militära befästningar, varv, civil stad med handel och administration och bostadsområden.

Marinmuseum, sett från havet.

Så vad bör du då ha tittat på för att kunna säga dig ha upplevt Örlogsstaden? Här är mina förslag:

1. Stortorget med sina två kyrkor

Stortorget i Karlskrona är ett imponerande stort torg i förhållande till stadens storlek. Det ligger centralt, mitt på ön Trossö. Det ligger på öns högsta punkt och omges av flera monumentala byggnader; Fredrikskyrkan, Trefaldighetskyrkan och Rådhuset, som alla ingår i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona.

Kyrkorna är fina. De är båda målade i samma gula nyans. Annars ser den ena ut lite som en enklare variant av Panteon i Rom (Trefaldighetskyrkan) och den andra lite som en enklare variant av Notre-Dame i Paris (Fredrikskyrkan).

Trefaldighetskyrkan, som invigdes 27 juni 1709, kallas också Tyska kyrkan eftersom den fram till mitten av 1800-talet var Karlskronas tyska församlings kyrka. Arkitekt var Nicodemus Tessin d.y. som även ritat Fredrikskyrkan i Karlskrona och Stockholms slott. Han anses ha tagit intryck av fransk och italiensk barockarkitektur. I stadsbranden 1790 totalförstördes kyrkan. Redan året därpå började man planera återuppbyggandet av kyrkan, nu med Pantheon i Rom som förebild och efter arkitekten Olof Tempelmans ritningar. 

Det var kungamakten som 1697 bestämde att en stenkyrka skulle byggas även för den svenska församlingen i Karlskrona. Den svenska kyrkan ritades redan på 1690-talet, men byggnationen påbörjades först 1720. Detta på en plats där en tidigare träkyrka legat, som från början hade använts både av den svenska och den tyska församlingen. Kyrkan kallades i början av projektet Svenska kyrkan eller Storkyrkan, men namngavs alltså så småningom efter kung Fredrik I. Den återinvigdes 2018, då ombyggd till att bli Sveriges kanske modernaste kyrka.

Och mitt på torget står en staty av kung ”Långläpp”, Karl XI, han som en gång grundade Karlskrona och senare jagade Nils Holgersson runt staden en natt i Selma Lagerlövs berömda saga. Vid torget ligger också ett gammalt vattentorn, ”Vattenborgen”, föreställande en borg i normandisk stil.

Fredrikskyrkan på Stortorget.
Tyska kyrkan i Karlskrona.
Tyska kyrkan på insidan.

Läs mer om: Fredrikskyrkan.

2. Stumholmen med Marinmuseum

Karlskrona är en idag en levande örlogsstad där kärnan i världsarvet så klart är Försvarsmaktens marinbas med själva örlogshamnen. Men marinbasens område är så klart inte öppet för allmänheten. Bästa alternativet för den som vill utforska Sveriges maritima historia är därför att besöka Marinmuseum som ligger på Stumholmen. På museet kan du se unika samlingar av fartyg, ubåtar och andra marina artefakter. Det här är nämligen Sveriges nationella museum om det svenska sjöförsvarets historia, från 1522 till idag. Här finns flera spännande fartyg vid kajen utanför, en ubåtshall, en modellkammare, en vraktunnel under vattnet, utställningen Dykeriets historia och vackra galjonsfigurer, bland mycket annat.

Ön som museet ligger på var tidigare en del av den militära verksamheten fram till 1970-talet. Här finns militära byggnader från 1700-talet och fram till 1950-talet, men platsen är numera civil och byggnaderna på ön är bland annat ombyggda till bostäder. Passa på att promenera runt Stumholmen i samband med besöket på Marinmuseum.

Slup- och barkasskjulet är en av Karlskronas märkligaste byggnader. Den uppfördes vid 1780-talets mitt för vinterförvaring av flottans mindre båtar. Husets takkonstruktion är sammansatt av tio sadeltak som korsar varandra. Byggnaden används än idag för förvaring av båtar. Bland byggnaderna på Stumholmen kan också nämnas Kronobageriet, Corps de Garde, Beklädnadsverkstaden, Båtsmanskasernen, Bageribostället, Epidemisjukhuset, Marinflygets hangar och Bastion Kungshall. På ön finns också en populär badplats där du kan ta ett dopp i havet om du är här en fin sommardag.

Huvudentrén till Marinmuseum.
Modell av ubåt.
Badplatsen på Stumholmen.

3. Kungsbron och Bastion Aurora

När du besökt Stumholmen och kommer promenerande tillbaka över bron till centrum-ön Trossö kan du sedan svänga av åt vänster, söderut. Då kommer du strax till Kungsbron med fina utblickar mot både havet och Stumholmen.

Kungsbron sågs som Karlskronas finentrén på den tid då det var naturligast att ta sig hit sjövägen. Kajen, som är från mitten av 1800-talet ligger precis framför residenset. Eller snarare är det tvärt om. Residenset byggdes just här därför att den naturliga tanken var att landshövdingens gäster även fortsatt skulle komma främst sjövägen. Residenset i Karlskrona är Sveriges yngsta residens och byggdes 1909 till 1911. Huset är en vacker rosa byggnad inspirerad av engelska patriciervillor.

Det byggdes alldeles intill Bastion Aurora som är en befästning som stod klar 1704. Den var från början tänkt som en del av en mur som skulle omge den militära verksamheten i staden. Men planerna kom att ändras och muren blev aldrig färdigbyggd. Innanför muren finns idag en mindre parkyta som ofta används för konserter och liknande.

Mellan residenset och Bastion Aurora står en byst av Erik Dahlberg, en av arkitekterna bakom världsarvet.

Utsikt mot Stumholmen från Kungsbron.
Bastion Aurora och en byst av Erik Dahlberg.
Residenset i Karlskrona.

4. Amiralitetskyrkan och statyer

Fortsätter du från Bastion Aurora och residenset bort mot Marinbasen kommer du förbi Amiralitetskyrkan och ett par statyer. Först, i korsningen mellan Vallgatan och Drottninggatan stöter du på den lilla statyn ”Sprungen ur boken”. Den kom till 2006, på året 100 år efter det att boken ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” av Selma Lagerlöf gavs ut. I boken finns ett mycket spännande kapitel om Nils äventyr i Karlskrona som roat många barn genom decennierna. Nils Holgersson, som i romanen är förvandlad av en tomte till en ”tummetott”, inte mer än ”en tvärhand hög”, jagas av ”Kung Långläpp”, som Nils kallade Stortorgets staty av Karl XI, genom staden. ”Inte ett ögonblick betänkte han sig utan rusade fram mot kyrkan”. Vilket är just vad den lilla statyn av Nils också gör. Statyn är gjord av konstnären Ralf Borselius.

1681 bildades Karlskrona Amiralitetsförsamling och dess kyrka invigdes 1685. Amiralitetskyrkan heter också Ulrica Pia efter drottning Ulrika Eleonora d.ä. Från början låg kyrkan innanför den mur som fanns mellan den civila staden och örlogsbasen. Men på 1800-talet revs den delen av muren och ersattes av en mur mellan kyrkan och Örlogsbasen. Kyrkan är uppförd helt i trä och är numera rödmålad igen, som den en gång varit från början. Inuti är träet ljusblått och ljusgrönt, vilket ska föra tankarna till havet.

Framför kyrkan står Gubben Rosenbom. Trästatyn är en fattigbössa. Den som lyfter på hatten kan skänka en slant. Gubben Rosenbom har stått där åtminstone sedan slutet av 1700-talet. Men numera står den ursprungliga Rosenbom-statyn inne i kyrkan. Det är en kopia som står utanför. Även Rosenbom förekommer i historien om Nils Holgersson. Nils gömde sig bland annat under Rosenboms hatt.

Möte med Nils Holgersson, ”Sprungen ur boken”.
Amiralitetskyrkan.
Fyra kusiner vid Gubben Rosenbom framför Amiralitetskyrkan.

5. Amiralitetsklockstapeln

Fortsätter du vidare till Amiralitetsparken hittar du högst uppe på höjden ett gult torn av trä. Amiralitetsklockstapeln heter den och uppfördes omkring år 1699. Den var från början Karlskronavarvets vällingklocka, tänkt att styra upp arbetarna, genom att ange tiden för arbetet. Sedan 1909 har klockstapeln istället använts som Amiralitetsförsamlingens kyrkklockstapel.

Klockstapeln ligger mitt i Amiralitetsparken där man en gång tänkt uppföra en stenkyrka som skulle ersätta Karlskrona Amiralitetsförsamlings träkyrka. Stenkyrkan blev aldrig färdig och träkyrkan vid Rosenbom kom istället att bli församlingens permanenta kyrka.

Amiralitetsparken anlades 1885-87 av varvets trädgårdsmästare C K Åsbrink. Parken består förutom klockstapeln i huvudsak av träd, där lind är den dominerande arten. Men här ska finnas mer än tjugo andra trädarter också. Här finns dessutom en järnvägstunnel från 1800-talet som löper genom parken men som inte används numera.

Amiralitetsklockstapeln.

6. Björkholmen

Björkholmen är känd för sina gulliga små hus i glada färger. De är nästan i gulligaste laget. Men bara nästan. Det här området, som idag är en del av centrum-ön Trossö var, som framgår av namnet, en gång en egen liten ö. Men med utfyllnader har de med åren vuxit ihop. Och Björkholmen är idag alltså en del av Trossö. Det ligger längst till väster på ön, mot Ekholmen och Saltö till och bakom Scandic hotell och Brinova Arena från Fisktorget sett.

I en örlogsstad behövdes så klart ett varv. Och till varvet behövdes varvsarbetare. Många av dessa kom till Karlskrona från Kalmar. Med sig tog de sin dialekt och bosatte sig gjorde de i små stugor på Björkholmen – som låg och fortfarande ligger nära varvet i Karlskrona. Området avgränsas åt söder av Varvsmuren. Stugorna byggde 1600-talets varvsarbetare av ek-virke som de ”lånat” av sin arbetsgivare och snickare var de ju till yrket, som skeppsbyggare på den tiden. Deras dialekt kom så småningom att utvecklas till den särskilda björkholmskan. Den kännetecknades bland annat av triftonger – tre sammansmälta vokalljud uttalade i samma stavelse – och kom så småningom att smälta in i den allmänna kalskronitiskan.

Av de små stugor de byggde finns flera kvar än idag. Och de är så söta att hälften hade kunnat vara nog. De har med sin enkla, om än både färg- och snickarglada karaktär, kommit att konstatera mot resten av staden som anlades i en betydligt pampigare stil som bättre anstod stormakten Sveriges nya örlogsstad. Men numera är bebyggelsen i bostadsområdet ganska blandad. Där finns utöver de gamla Björkholmsstugorna en stor mängd nyare trähus, men också riktigt många större flerfamiljshus i tegel eller med putsad fasad. Många av fastigheterna är små vilket också bidragit till den stora mängden olika hus.

Björkholmsstugor på Henrik Trollesgatan.
Björkholmsstugor på Nordenskjöldsgatan.
Blandad bebyggelse på Fregattgatan, Björkholmen.

Läs mer om: Björkholmen

7. Ekholmen, Saltö, Ljungskär och Brändaholm

De närmaste bostadsöarna runt Trossö ingår formellt inte i världsarvet men är ändå en del av sammanhanget eftersom de tydligt bidrar till känslan av en stad byggd i skärgården. Jag rekommenderar att du tar en promenad över Ekholmen och Saltö och vidare mot Brändaholm. När du kommit över endera av de två broarna till Saltö är det dags att gå mot norr. Snart är du framme vid den kanske finaste utblicken mot Sveriges kanske gulligaste koloniområde, där bilvägen runt Saltö gör en skarp vänstersväng.

Men bebyggelsen på Ekholmen och Saltö är också fin. Ekholmen och Saltö blev en del av Karlskrona stad år 1903. Tidigare hade dessa båda öar tillhört familjen Wachtmeister och fideikommissen på Johannishus. Ekholmen bebyggdes sedan med trävillor och små lägenhetshus som också ser ut som villor under några få år med start från och med 1906. På Saltö uppfördes liknande bebyggelse från början av 1920-talet.

Från både Ekholmen och Saltö har du fina utblickar mot Kruthuset på Ljungskär. Kruthuset uppfördes mellan 1746 och 1754. Det byggdes av gråsten med ett så kallat fredstak, ett trätak som kan tas bort i krigstid. När taket är borttaget kan kanoner placeras i kruthuset, för användning i kriget.

Ekholmen.
Utsikt mot kruthuset på Ljungskär från Saltö.
Bryggor på Saltö. Brändaholm och fler öar i bakgrunden.

Läs mer om: Brändaholm

8. Drottningskärs kastell

Drottningskärs kastell som ligger på ön Aspö i Karlskrona skärgård är ovanligt välbevarat. Och att det började byggas redan 1680. Det är välbevarat men inte välbesökt. Att kastellet är så pass välbevarat som det är beror på att det aldrig blivit beskjutet. Det beror i sin tur på att örlogsstaden Karlskrona blev så väl placerad och snillrikt skyddad av flera stora öar utanför de öar som staden i sin tur anlades på. Och på de två öar som omger inseglingsrännan till staden anlades Drottningholms kastell på den ena (Aspö) och Kungsholms fort på den andra (Tjurkö). Därmed var staden så väl försvarad att det inte hjälpte att Rysslands Katarina den stora beordrade ett anfall på staden med avsikt att förstöra den. Den ryska flottan vågade sig ändå inte på att ens försöka. När flottans kapten återvände och förklarade detta för tsarinnan Katarina II blev hon rasande och kallade i sin dagbok Drottningskärs kastell för den grå lusen som förstörde hennes planer.

Även en av Storbritanniens största nationalhjältar, lord Nelson, har misslyckats med att inta Karlskrona i ett liknande förlopp. I det här fallet rymmer historien även dimma, en fästningskommendant som blev så orolig för att krutet blivit fuktigt att han beordrade provskjutning av en kanon samt en brittisk barkass på lodningsuppdrag som så när blev träffad. När dess befälhavare meddelat Lord Nelson att fästningen på något märkligt sätt kunde se i dimman och träffa rätt när de avfyrade kanonen skrämde detta engelsmännen från att försöka ta sig genom sundet.

Till Aspö tar du dig med gratis vägfärja från Handelshamnen i Karlskrona, alldeles intill Stumholmen. Om du går tar det sedan en halvtimme att ta sig till kastellet från färjeläget, men om du kommer med cykel eller bil går det på mindre än tio minuter.

Drottningskärs kastell ligger på Aspö.
Ingång till huvudbyggnaden.
Översta våningen i kastellet.

Läs mer om: Drottningskärs kastell på Aspö

9. Kungsholms Fort

Kungsholms fort började byggas på en liten ö väster om Tjurkö, på order av Sveriges dåvarande kung, Karl XI. Fortet skulle skydda Örlogsstaden Karlskrona vid inloppet i skärgården. I juli 1680 var de första artilleripjäserna på plats och byggnationen var igång. Samtidigt började man bygga Drottningskärs kastell på grannön Aspö. Tanken var att de två befästningarna tillsammans skyddade inseglingsleden till Karlskrona som går mellan de två öarna.

Den spännande Rundhamnen vid Kungsholms fort, en bastion byggd 1831-1838, används inte längre som hamn, men är ett imponerande och vackert byggnadsverk.

Parken, som finns innanför murarna, mitt på ön, anlades på 1870-talet som en engelsk park. Idag är parken fylld av träd och växter från alla världens hörn. Man har nämligen planterat växter här, som tagits hem av inte minst av HMS Carlskrona, under dess långresor.

Kungsholms fort är världens äldsta mer eller mindre kontinuerligt befästa militäranläggning, då den har varit bemannad ända sedan 1600-talet. Att den fortfarande används militärt gör att du inte får besöka anläggningen på egen hand. Men sommartid händer det att det går guidade turer till fortet. Kontakta Turistcentret för mer information: 0455-30 34 90. Med den ökade militära spänningen i vårt närområde finns det dock tyvärr risk att möjligheterna att besöka fortet minskar.

Rundhamnen i Kungsholmsfort, sedd ovanifrån.
Rundhamnen i Kungsholmsfort från insidan.
Det sägs att varje sten representerar var sin bokstav i ”Kungsholmen”.

10. Skärva

Skärva Herrgård är en något märklig byggnad. Huset har beskrivits som ”en korsning av grekiskt tempel, italiensk kupolkyrka och blekingsk ryggåsstuga”. Den är från 1700-talet och ingår i det världsarv som Örlogsstaden Karlskrona är.

Det var skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman som lät uppföra detta lantställe på fastlandet, strax nordväst om Karlskrona och öster om Nättraby. Herrgården, som än idag är privatägd, uppfördes efter ritningar av Carl August Ehrensvärd.

Tyvärr brann delar av herrgården i slutet av december 2024. Branden gick hårt åt den nordöstra flygeln. Därför pågår det för närvarande arbeten på platsen. Men stora delar av huvudbyggnaden är oskadd och däribland den karaktäristiska entrén inspirerad av antikens Rom.

Precis mitt emot den del av huset som liknar ett antikt tempel, och där det står en större urna på ett rejält fundament, kan du följa en stig snett neråt höger, mot havet. Här kan du då också uppleva Skärva naturreservat, som kanske är som allra finast på våren när sipporna blommar.

Skärva herrgård.
En urna vid Skärva herrgård.
Vitsippor

Läs mer om: Sippor och Skärva

Har du sett alla dessa platser har du fått en bra inblick i Karlskronas rika historia och kultur.

Läs mer: Blekinges 10 vackraste platser

5 reaktioner till “10 platser du behöver se för att ha upplevt världsarvet Karlskrona

  1. På Stortorget finns (fanns) även en helt underbar glasskiosk med lokalt producerad glass! Väl värd att omnämnas!

  2. Fin guidning med intressant text och många fina bilder. Den där lilla Nils Holgerssonstatyn, så härlig bild med sonen och parveln! När vi hade flyttat till Sverige skickade mormor oss Nils Holgersson på finska. Kyrkorna är imposanta, som antika tempel. Kungsholms fort skulle jag gärna vilja besök med dess runda hamn. Vi får se.

    1. Kul att du uppskattade. Nils Holgerssonstatyn gillar jag också mycket. Och Kungsholms Fort är verkligen värt ett besök. Kolla dock med turistbyrån innan, så att de verkligen kör turer dit.

Lämna ett svar till Bengt Hansves Avbryt svar