djur · mat · natur · resor

Eriksberg i Blekinge och en liten paus från pandemin

Vid Eriksbergs stränder.

Det här var en utflykt som vi gjorde förra söndagen. Hela familjen. Till Eriksbergs stränder och därefter söndagslunch på Eriksberg. Som ett litet avslut på sportlovet och en liten paus från pandemin.

Det är märkligt. Hur det ibland är det som finns allra närmast som aldrig blir av. Vi har bott i Karlshamn sedan innan barnen kom och nu är de ungdomar. Snart vuxna. Och ändå har vi aldrig varit på Eriksberg tillsammans med dem.

Jag och min sambo Anders har varit där på en trivselutflykt med jobbet när vi båda jobbade på länsstyrelsen i Karlskrona. Då tittade vi på gamla torpargrunder och fick höra om torparnas liv här innan området blev vilthägn och naturreservat.

Våra pojkar har varit här en gång med min pappa och hans sambo när de var på besök en sommar då grabbarna hade sommarlov samtidigt som jag och Anders jobbade.

Men vi har alltså aldrig varit här tillsammans alla fyra.

Historien bakom Eriksberg

Idag är detta alltså ett naturreservat. Och en safaripark och turistanläggning med inriktning på vilt. Dagens Eriksberg strävar efter att vara en helhetsupplevelse kring djur, natur, logi och gastronomi. Du kan alltså även övernatta här.

Bakgrunden är att 1938 köpte zoologen, författaren och naturfotografen Bengt Berg hela Eriksberg. Han lät hägna in området, köpte ut torparna och ägnade sig sedan åt sin forskning på kronhjort. Berg fick ett statligt bidrag för sin forskning, men villkoret var att området skulle vara öppet för allmänheten under vissa tider. Det var därför som Berg började anordna guidade turer i hägnet. Detta var för övrigt samma Bengt Berg som lät plantera in kanadagåsen i Sverige.

Inom hägnet finns idag kronhjort, dovhjort, davidshjort, vildsvin, visenter, mufflonfår och ett rikt fågelliv. Men safariparken är stängd för besökare så här års. Så vi valde att promenera en sväng utanför staketet, vid Eriksbergs stränder, innan vi åkte till Eriksberg för att äta lunch.

Paus från pandemin

Vi har på grund av pandemin inte ätit på restaurang sedan höstlovet. (Hämtmat har det däremot blivit ofta.) Nu gjorde vi ett undantag och tog en kort paus från pandemin. Men det är ju faktiskt inte förbjudet att äta på restaurang i nuläget. Även om det kanske inte heller är helt nödvändigt. Någon gång måste väl ändå vara okej? Även om smittspridningen fortsatt är ganska hög just nu?

Vi hade inte bokat bord men det borde vi kanske ha gjort, egentligen. Det fanns nämligen bara ett ledigt bord kvar inomhus när vi kom. Så varmt som det var förra söndagen hade det i och för sig gått att sitta utomhus också, om vi bara behållit våra jackor på. Restaurangen kändes i alla fall väldigt coronasäker. Borden stod på stora avstånd och personalen hade munskydd.

Den som inte vet om det tänker kanske inte på det, men annars märks det att miljön är moderniserad efter branden 2010. Det känns nu väldigt mycket som en typisk turistanläggning med internationell touch. Men mysig ändå. Och med tydlig inriktning på vilt. Inte minst märks det att visenten är lite av anläggningens paraddjur. Visent är den europeiska varianten av bisonoxe. Den finns inte längre vild i Sverige, men här på Eriksberg finns landets största inhägnade bestånd.

God mat

Jag och Anders valde den helgens lunchmeny som bestod av vildsvin med svampsås och rotfrukter samt skånsk äppelkaka till efterrätt. Ungdomarna tog visentburgare och en av dem valde att också slå till på en efterrätt, nämligen kladdkaka. Prisläget är inte det billigaste men maten smakade fantastiskt bra. Alla i familjen var helnöjda.

På väg till bilen såg vi sedan också ett vildsvin gå över ängarna bortom själva gården Eriksberg, som en extra liten knorr på vårt besök.

Årets sista is smälte vid Eriksbergs stränder.
Lav på en gren.
En båt och en brygga vid Eriksbergs stränder.
Det hade varit möjligt att sitta utomhus och äta förra söndagen.
Ett huvud av visent, som också kallas ”europeisk bison”.
Helglunch denna dag var vildsvin med kantarellsås och rotfrukter.
Skånsk äppelkaka till efterrätt.
Ett vildsvin på ängarna vid parkeringsplatsen.

9 reaktioner till “Eriksberg i Blekinge och en liten paus från pandemin

  1. Eriksberg har jag aldrig hört talas om, verkar vara ett fint ställe att besöka. Fina bilder och tänk vad fort vädret skiftar! Visst ser jag också Erik i vassen. Vildsvin har jag bara sett en gång i naturen trots att vi har mer än nog av dem kring vårt torp. En hel familj kom promenerande nerför vår backe på vår tomt och vände förbi lekstugan in mot skogen. Två, tre gånger har vi fått delar av vår tomt uppbökad och det är stort jobb att återställa den. Spännande varje år att inspektera tomten och se om där finns några härjningar. Sen bökar de upp alla kantareller i skogen också. De är för många, helt klart.

    1. Helt klart är de för många ute i naturen. Jag har också sett vilda vildsvin bara en gång. Det var inte alls länge sedan. De ökar nog tyvärr i antal fortfarande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s