bil · fotografi · resor · slott · vackra platser

Ivösjön runt med bil – ”Humleslingan” och 6 fina stopp längs vägen

Bilvägen runt Ivösjön är skyltad som ”Humleslingan”. Jag tror att det är en miss. Den här vackra rundan skulle nog vara betydligt mer känd om bara namnet vore mer talande. Så här års – vid mitten och mot slutet av maj månad – hade det passat bättre med namnet ”Äppelblomsslingan” till exempel. En fem mil lång turistväg som jag verkligen kan rekommendera. Så häng med!

I alla fall. Humleslingan heter den här fem mil långa turistvägen därför att den skånska odlingen av humle koncentrerades till Näsumtrakten innan den senare upphörde. 1927 ska det ha funnits 78 odlingar här. Under andra världskriget ökade humleodlingen, men efter kriget ökade importen och odlarna tvingades 1959 upphöra med verksamheten. Så namnet på vägen känns – faktiskt – ganska måttligt relevant idag.

Som andra turistvägar är den här vägen skyltad med en vit blomma mot en brun bakgrund. Vi kommer från Blekinge och svänger av vid Bromölla som ligger precis på andra sidan gränsen, i Skåne. Det här är en tätort som inte ser mycket ut för världen. Trista plåtlådor med korrugerad fasad. Funktion före form. Vi stannar till och tankar vår bil med E85 vid en av dessa lådor. Sedan villor med fasad av mexitelgel. Ett brukssamhälle. Men låt dig inte avskräckas! Allt det vackra börjar snart!

1. Råby badplats vid Levrasjön

Vårt första stopp blir vid en liten badplats i Råby. Den ligger vid en liten sjö som heter Levrasjön. Vattnet ser lite grumligt ut. Jag undrar för mig själv om sjön är övergödd och i dåligt skick. Men inget kunde vara mer fel. Min sambo googlar och det visar sig att sjön är Sveriges artrikaste kransalgssjö, 18 meter djup och har ett kalkrikt vatten. Den är skyddad som ett Natura 2000-område. Så. Den här sjön ska helt enkelt se ut så här.

Stranden är liten och här kan säkert vara trångt en varm sommardag men den här vardagseftermiddagen i maj är vi ensamma här, förutom några lamadjur som tittar nyfiket på oss från sida av stängslet. Badbryggorna ligger fortfarande kvar på land. På en kulle intill växer en fin liten ekdunge. Inget extraordinärt, kanske. Men en fin plats för ett första stopp och en liten bensträckare.

En fin ekdunge på en kulle vid Råby badplats.
Stranden är inte stor.
En liten brygga är på plats i sjön intill en båtiläggningsplats.
Några lamor tittar nyfiket på oss.

2. Gudahagen

Nästa stopp blir vid ett mycket vackert beläget gravfält från vikingatiden, Gudahagen i Näsum. Det ligger på en kulle med ekar. Kullen kallas Kyrkebacken eller Kyrkekulle och den lokala traditionen gör gällande att det en gång ska ha funnits en tidig kyrka här. Men någon sådan har arkeologerna inte kunnat hitta.

Vi parkerar bilen intill vägen och vandrar en kort sträcka över en äng som är alldeles full av mandelblom just nu. Och många buketter med backsippor. Och luften är full av fågelsång.

Endast ett fåtal stenar finns kvar runt kullen men ursprungligen ska minst 250 stenar varit resta här. Innanför stenringen finns gravfältet där man begravt sina döda, både brända och obrända, från 400-1050 e.Kr. Platsen är mycket speciell. På avstånd syns Ivösjön, berg och Näsums kyrka. På närmare håll, en hage med hästar, ängar och fält. Rapsen blommar knallgul runt en bondgård.

I normala tider brukar det hållas en vikingamarknad här en gång om året och vi har besökt den vid ett tillfälle. Men jag måste säga att jag faktiskt tycker bättre om platsen som den är nu. Bara vi och landskapet.

Gravfältet ligger på en kulle med stora fina ekar.
Backsippor, snart helt överblommade, och mandelblom.
Några av ekarna i förgrunden, en av stenarna och det omgivande landskapet i bakgrunden.
Ett par av de stenar som finns kvar.
Häst och rapsfält.

3. Äppelodlingar

Att trakten runt KivikÖsterlen är full av äppelodlingar vet alla men att landskapet runt Ivösjön är precis lika fullt av äppelodlingar vet inte lika många. Och att stanna till på ett eller ett par ställen för att titta närmare på dessa är inte fel. Vi stannar till intill vägen strax innan Vånga så att jag kan hoppa ut ur bilden och fotografera lite. Träden är uppbundna på linor nästan som om det vore fråga om vinodling. Ivösjön och ett berg skymtar i bakgrunden.

Så här års har träden precis börjat blomma. På sensommaren är de istället fulla av röda äpplen. Båda tiderna har sin charm.

Vi ställer bilen vid en mindre väg, mellan ett par olika fält fulla av äppelträd.
Äppelträden blommar och Ivösjön skymtar i bakgrunden.
Blommande träd.

4. Sjövikens båtklubb

Vi har passerat Vånga och Vångabacken, Skånes bästa slalombacke på vintern. Strax därefter stannar vi till i en söt liten by. Vi parkerar bilen vid Sjövikens båtklubb och ser oss om lite på platsen.

Vid en brygga ligger flera segelbåtar. Folk seglar alltså i Ivösjön! I och för sig är det här Skånes största sjö. Men ändå. Ett par berg syns på andra sidan vattnet. Det högra är Ivö klack. Det är en urbergskulle på Ivön som reser sig drygt 130 meter över havet. Det kanske inte låter så mycket med norrlandsmått mätt, men inte är Skåne helt platt, inte!

Och Ivösjön är för övrigt Sveriges artrikaste fisksjö med 25 – 30 fångade arter.

Ivösjön vid Sjövikens båtklubb, med Ivö klack i bakgrunden.
En liten sjöbod.
En röd stuga med halmtak och äppelträd.
Äppelblom.

5. Bäckaskogs slott

Vägen fortsätter sedan förbi fler äppelodlingar innan den försvinner in i en tunnel av bokskog. Så några öppna fält och sedan är vi vid Bäckaskogs slott som ligger där Ivösjön och Oppmannasjön nästan möter varandra. Mellan sjöarna rinner den bäck som slottet är döpt efter och byggd på. En gång rann bäcken rakt genom köket på slottet. Praktiskt! Så hade man alltid tillgång till vatten där. Slottets historia sträcker sig tillbaka till 1200-talet, då det var ett kloster.

Jag har varit flera gånger på slottet i tjänsten på kurser och konferenser och det är en mycket fin anläggning för sådana övningar. Den här gången nöjer vi oss med att vandra lite genom slottsparken, genom allén och ned till Oppmannasjön. I parken ser vi också fin konst.

TV-produkttionen ”Stjärnorna på slottet” har för övrigt spelats in här ett par år och enligt rykten ska det spelas in här i år igen.

Vägen går genom en tunnel av bokskog.
Bäckaskogs slott.
Ett av konstverken i slottsparken. Och en mur.
I slutet av en allé öppnar sig vyerna mot Oppmannasjön.
I ett träd vid sjön hänger en gunga.

6. Kjugekull

Sista stoppet på den här rundan får bli vid Kjugekull. Detta är ett känt och skyddat naturområde i trakten, med stora klippblock som är populära bland klättrare, lövskog och en fin utsiktsplats. Den senare ligger på 66 meter över havet.

Vi går upp till den och upptäcker att den erbjuder vyer mot sjöarna samt omgivande skog och jordbrukslandskap i 360 grader.

På platsen finns också ett litet utomhusmuseum som berättar om platsens naturhistoria och på en kärra erbjuds växter till salu mot en swishad tjuga stycket. Jag väljer en liten klängväxt som jag hoppas ska växa sig större och blomma intill en av mina hallonbuskar i sommar.

Så kör vi ut mot den stora vägen och tillbaka mot Blekinge. På väg E22 passerar vi Bromölla igen. Och cirkeln är sluten. En cirkel som blev till en riktigt fin kvällstur!

Trädgårdsväxter till salu på en gammal kärra.
Utomhusmuseum i Kjugekull.
Bokskog bland klippblock.
En bänk att vila på när du tagit dig upp på toppen.
Utsikt mot Ivösjön från utsiktsplatsen vid Kjugekull.

Läs mer: Lista – Sveriges 25 vackraste platser

9 kommentarer på “Ivösjön runt med bil – ”Humleslingan” och 6 fina stopp längs vägen

  1. Fantastiska Sverigebilder. Längtar så!
    Sjö, brygga, strand, blå himmel, röda trähus, fornlämningar, orörd natur och inte mycket folk. En dröm.
    Äppelodlingar har jag gott om i närheten, men inte resten.
    Minns nu att jag besökt Bäckaskog, men det var närmare 50 år sedan, så minns inte mycket mer än namnet.
    Trevlig pingsthelg!

  2. Ivö och Ivösjön ingår i mina barndomsminnen. Jag var ofta där tillsammans med mina föräldrar. Åkte båt, badade, cyklade. Det är kanske dags att åka dit igen…

    1. Österlen är jättefint. Det här området runt Ivösjön ligger dock längre norr ut och brukar inte räknas in i Österlen (som i och för sig inte har några bestämda gränser) men området har en liknande karaktär. Som ett Österlen utan turisthorderna. Och visst är där fint! Tack för beröm för bilderna! 😊

    1. Jag kom att tänka på ett huvud vi såg i Pompeji. En tillfällig utställning där. Ska nog inte gå tillbaka och kolla de bilderna. Kan också vara så att likheten är att det är ett huvud. :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s