De flesta känner till historien om den unge Octavius som blev ”Augustus” och Roms ”förste kejsare” efter att ha ”adopterats” av Julius Caesar. Men vem var han? Egentligen?
Något klokare på den saken har jag blivit av att läsa biografin om honom av Adrian Goldsworthy. En över 500 sidor tjock bok, inklusive alla referenser.
Bakgrund
Den 23 september år 63 f.Kr. föddes Gaius Octavius i den då överlägset största staden i världen. Befolkningen i Rom uppgick vid den tiden till minst 750 000 invånare och skulle under den nyfödda pojkens livstid bli världens första miljonstad.
Hans mamma Atia Balba Caesonia var systerdotter till Julius Caesar, vid den här tidpunkten en av många medlemmar av den romerska senaten. Senator var även Octavius pappa, som han fick sina namn efter, Gaius Octavius. Pappan, som dog tidigt, var inte patricier men härstammade från en framstående riddarsläkt. Mamma Atia gifte om sig och Octavius fick en styvfar som hette Lucius Marcius Philippus och som blev blev konsul år 56 f.Kr. Konsul var titeln på den romerska republikens två likställda högsta ämbetsmän. Tre år tidigare hade Julius Caesar varit konsul första gången.
Arvet
När Julius Caesar mördades år 44 f.Kr var han istället Roms diktator på livstid. Enligt den biografi som jag nu läst var Gaius Octavius, som då var 18 år, tvärt emot vad vi oftast får lära oss, inte adopterad av Julius Ceasar före dennes död. Istället var det en överaskning för alla när Julius Ceasars testamente öppnades och det visade sig att han testamenterat tre fjärdedelar av sin förmögenhet och sitt namn, Julius Caesar, till Gaius Octavius. I förmögenheten ingick även militär trupp.
Ocatvius befann sig i Macedonia, där han tränade inför ett planerat kommande krig vid Caesars sida, när han nåddes av nyheten att Caesar dödats. Han hade tagit sig till Brindisi när han fick veta om testamentet. Och bestämde sig då direkt för att ta sig namnet Julius Ceasar i enlighet med den tidigare Ceasars vilja, att hämnas dennes död och ge sig in i spelet om makten i Rom.
Maktövertagandet
Den 19 augusti (men månaden hette inte så ännu) år 43 f.Kr. valdes han till konsul i Rom. Han var inte 20 år fyllda och yngst genom tiderna på ämbetet. Strax efteråt röstade romarna för att erkänna den unge Caesar som adoptivson till den mördade Julius Caesar. Det är alltså först därefter som han betraktas som ”son till en gud” eftersom den äldre Caesar blivit förklarad som gudomlig.
Efter mycket krigande, sammansvärjningar och maktkamper blev han till sist ensam härskare i Rom. Det avgörande slaget var ett sjöslag år 31 f.Kr. vid Greklands västkust där han besegrade Marcus Antonius och Kleopatra och därefter lät döda den son som Kleopatra hade tillsammans med den tidigare Caesar; Caesarion.
Skoningslös
Överhuvutaget gjorde sig den nye Julius Caesar känd för mycket skoningslöshet och grymhet i början av sin karriär. De utrensningar han lät utföra i Rom var fullt värdiga en militärdiktatur, vilket den nya regimen i praktiken var. Även om Roms enväldige härskare inte ville låta sig utses till diktator mer formellt.
Han hade också rykte om sig som humoristisk och överhuvudtaget socialt skicklig och en kvinnokarl. Samtidigt var han sjuklig, flera gånger närmast döende, och lät därför oftast barndomsvännen Agrippa föra befäl i strid. Och det var också han, Agrippa alltså, som projektledde många av de byggen som Augustus senare berömde sig av när han långt senare sa att ”Jag övertog en stad i råtegel och överlämnade en stad av marmor.”
År 40 f.Kr. gifte han sig, inte minst av taktiska skäl, med den fem år äldre Scribonia. Genom henne säkrade han politisk lojalitet från en förmodad farlig fiende. Och med henne fick han sitt enda biologiska barn, Julia.
Men samma dag som dottern föddes valde den nye Caesar att skilja sig från barnets mamma för att gifta om sig med Livia, som han blivit blixtförälskad i, men som då också var gift med en annan och dessutom gravid med sitt andra barn med denne sin förste man.
Augustus
Det var i januari år 27 f.Kr som han av senaten fick namnet ”Augustus” som ett tillägg till sitt namn. Han kallades därefter Caesar Augustus. Vilket uttalades ”Kajsar Augustus” vid den här tiden. ”Kajsar” var alltså hans namn, inte en titel. Hans titel var istället ”imperator”, vilket ungefär betydde ”överbefälhavare”. Att han var ”Roms förste kejsare” är en efterhandskonstruktion. Det var väl snarare så att det var han, hans ”adoptivfar” och efterträdarna som gav ämbetet ”kejsare” dess namn. Ett ämbete som växte fram gradivis över tid.
Julia
Augustus gifte bort sin dotter med, i tur och ordning, tre olika män varav den andra var hans barndomskamrat och närmaste medarbetare Agrippa och sedan denne dött med Tiberius som var son till Livia.
Julia födde tre söner i äktenskapet med Agrippa som adopterades av Augustus som tilltänkta, möjliga efterträdare. Men två av dessa barnbarn dog relativt i ung vuxen ålder och den tredje försköt Augustus av skäl som inte bevarats till eftervärlden.
Månaden sextilis, som nu i den julianska kalendern är årets åttonde, döptes år 8 f.Kr. om efter Augustus till augusti.
År 2 f.Kr. arresterades Augustus dotter Julia, som hade levt tämligen utsvävande för en kvinna vid den här tiden, anklagad för äktenskapsbrott och förräderi och skickades till en obebodd ö utanför Italiens västkust.
Döden
Så den 19 augusti år 14 e.Kr dog Augustus 76 år gammal i sviterna efter en magsjuka. Han befann sig på resa i södra Italien vid tillfället och låg sjuk ett antal dagar. Hans hustru Livia och hennes son och Augustus efterträdare Tiberius hann därför sluta upp och fanns vid hans sida när han dog. Hans berömda sista ord var: ”Har jag spelat min roll väl i livets komedi?”
Augustus är begravd i ett eget mausoleum i Rom som länge har fått stå och förfalla men som nu har öppnats som museum för allmänheten.
Hur såg han ut?
Bilden ovan är en lite slarvigt gjord manipulation. Jag har fotograferat av den staty av Augustus som pryder biografins framsida. Sedan har jag manipulerat färgerna något och klippt in passande ögon som jag hittat på internet. Enligt samtida noteringar var Augustus ”ljus” men författaren till boken jag just läst tror inte att det betydde ljus som i skandinaviskt blond, utan mer ljus med latinska mått mätt. Jag har därför valt ut ljusbruna ögon till min bild av Augustus som för övrigt lät avbilda sig som ungdomlig under hela sin livstid.
Senast uppdaterad: 2021-03-22
Vilka komplicerade relationer! Jag blir alldeles matt bara av att läsa om dem :).
Och tänk dig då 450 sidor med massor av sido-figurer! Men det var en intressant och ganska lättläst bok ändå, faktiskt.
Wow, vad kul läsning!
En del kände jag igen eftersom jag nyss lyssnat på en pod i ämnet, men en del var nytt (eller så hade jag glömt).
Vilken grym tid det var. Vi tror kanske att dagens samhälle är grymt, men det var inte alltid bättre förr.
Tack igen för intressant läsning!
Ja, fruktansvärt mycket våld var det. Vår tid är nog världshistoriens minst grymma hittills. Gott så, men det får gärna bli ännu bättre!