arkitektur · konst · resor · vår

Att möta våren i Florens

Firenze på italienska. Florens på svenska. Regionen Toscanas huvudstad. Vi var här ett par dagar på sportlovet, i slutet av februari 2022. Och hade riktigt tur med vädret. En alldeles utmärkt plats att möta våren på.

Vi anländer på måndagen, vid tretiden, med tåget från Rom. Snabbtåget tog mer än en men mindre än två timmar. Utanför järnvägsstationen står en spårvagn, men vi ska bara gå en kort bit. Till stadens mest centrala delar. Där ska vi bo precis intill domen som en gång var världens största kyrka.

Ingen trängsel i år

Det här är bara en mellanstor stad, ungefär som Malmö i invånarantal. Men det är en av Italiens riktigt stora turistmagneter. En stad världskänd för sin konst. Men just när vi är här är det ingen större trängsel. Jag tror inte bara att det beror på att vecka 8 är riktigt tidigt på våren. Det är nog till del en kvardröjande corona-effekt också.

Jag var här en gång på 80-talet på en tågluff runt påsken. Och min minnesbild är att här var väldigt mycket turister redan då. Trots allt det alltså ändå var på våren och långt före den riktiga turistboomen i Italien. Men nu är det inte alls så farligt.

Floden Arno

Under vårt två dagar långa besök besöker vi ett av världens äldsta och mest kända konstmuseum, Uffizierna, och vi går också helt kort in i domen. Men största delen av tiden tillbringar vi med att promenera. Mest kanske längs floden Arno. På förmiddagen den hela dag vi har i staden går vi väster ut längs floden. Och på eftermiddagen samma dag går vi österut. Solen glittrar i vattnet.

Det är populärt med både rodd och kanoter i floden. Detta trots att det finns flera fall i staden. De som ror och paddlar vänder helt enkelt vid fallen, som uppenbart är tekniskt konstruerade av någon anledning. Kanske för vattenkraft? Över floden leder också en stor mängd broar. Mest berömd är Ponte Vecchio. Ponte betyder bro på italienska och vecchio betyder gammal. Och bron är mycket riktigt från medeltiden. Och de butiker som finns inbyggda i bron ska ha funnits där i alla tider. Det sägs att de byggdes där på grund av skattebefrielse. Det är mest smycken som säljs i affärerna.

Gamla byggnader, konst och vår

Gammalt är också Palazzo Vecchio som ligger vid torget Piazza della Signoria och som är kommunhus i Florens.

Och ja, hela staden är full av vackra gamla byggnader. Och statyer. Och annan konst. Och visst njuter vi av den. Äter gott gör vi också. Men mest av allt njuter vi av det fina vårvädret! 17 grader när det var som varmast på dagarna. (Mer normala högsta dagstemperaturer i februari är annars 12 grader, i mars runt 15 grader och i april runt 19 grader.)

Vi njuter av ett vårväder i vilket penséerna nu blommar och några av träden precis har börjat slå ut.

På väg till hotellet vid domen i Florens.
Konsten är ständigt närvarande i Florens. Här statyn ”sommaren” av Giovanni Caccini.
Kommunhuset Palazzo Vecchio med Fontana del Nettuno i förgrunden.
Utblick från Uffizierna mot bebyggelsen på andra sidan floden Arno.
Ponte Vecchio heter den gamla bro som leder över Arno.
Att läsa en bok i eftermiddagssolen vid floden Arno i Florens.
Penséer blommar redan i Florens.
Människor som möter våren i gröngräset invid Arno.
Santa Maria del Fiore heter domen i Florens.

Översta bilden föreställer en paddlare som vänder vid ett fall på floden Arno.

Läs mer: En snabb hälsning från Florens på sportlovet

8 kommentarer på “Att möta våren i Florens

  1. Jag/vi var i Florens för några år sedan. Då var det mycket turister! Men också mycket att titta på och vi upptäckte en massa spännande och oväntat under vårt strövande i stan. Vi åkte även till några vingårdar utanför Florens. På det hela taget är Florens och området omkring mycket tilltalande.

  2. Det där med att åka iväg och möta våren är så härligt. Eller att åka norröver och möta våren en gång till. Fick just ett mess med en älg som ligger och solar. Längtar uppöver.
    Jag tittar på din första läckra bild och blir lite undrande över hur de vågar, de måste ju ta i för att jobba undkomma fallet. Hu! Jättefina bilder på byggnader och stadsliv. Bilden med den i boken försjunkna flickan tilltalar mig mycket. Det torde vara en som bor i eller stannar ett tag i staden. Och bakom sitter en avslappnad typ. Ordet härligt är här på sin plats.

    1. Tack! Ja, norröver längtar man ju också gärna den här tiden på året. Kanotisten hoppas jag har övat många gånger annars verkar det där allt för farligt. Flickan som läser är också min favoritbild i serien. :)

Lämna ett svar till Inger Hansson Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s