Tårarna rinner. Katten är gammal och sjuk. Det är sorgligt. Men jag visste redan när jag skaffade honom att den dagen skulle komma. Det som hände på jobbet, däremot, var jag inte alls beredd på och det har tagit hårdare. Måste ta bort katten Katten är sjuk och sjunger nog på sista versen. Han har… Fortsätt läsa När bara ledsenheten är kvar
Kategori: livet
Samtidigt på Porsön
På väg till jobbet lyssnar jag på Euskefeurat "det är hit man kommer när man kommer hem". Norrbotten. Jag googlar på "webbkamera Luleå." Stadsparken fortfarande full av snö. Men asfalten syns på vägarna. Första vårtecknet där uppe. Det och ljuset. Dagarna är redan längre där. Tårana bränner i ögonvrån. Och det är inte bara för… Fortsätt läsa Samtidigt på Porsön
När jag tog chansen i VA-branschen
Det här är historien bakom hur jag kom in i VA-branschen och dessutom helt ostylad hamnade på affisch och reklamfodrar för denna min bransch. Jag var bara 30 år när jag för drygt 20 år sedan blev VA-chef i Karlshamns kommun. Alltså chef för den av kommunens verksamheter som idag brukar kallas kommunala vattentjänster men… Fortsätt läsa När jag tog chansen i VA-branschen
Halloj världen! Hej då!
Halloj världen! Ni måste ha en idé Om vad ni ska ha mig till Om ni inte ska ha mig till Det enda jag kan Halloj världen! Vad är det ni vill? Av allt annat jag kan? Vad tycker ni jag duger till? I ett annat land? Halloj världen! Jag tar på mig… Fortsätt läsa Halloj världen! Hej då!
Oro för katten
Den här lördagen har så här långt mest präglats av oro för katten. Jag väcktes av katten som slickade mig i ansiktet och som visade sig ha ett mycket rödsprängt öga som han kisade med. Jag bestämde mig för att höja kortisondosen direkt till en tablett om dagen igen. Genom tvångsmatning har jag fått i… Fortsätt läsa Oro för katten
Kanin och Kojala
Anders rensade rejält bland pojkarnas kramdjur förra helgen. Kanin och Kojala fick dock bli kvar i minstingens säng. Idag fick de ett välbehövligt bad i tvättmaskinen på 30 grader. Kanin har rest jorden runt. Kojala träffade han halvvägs, när minstingen, då tre år gammal, fått honom i julklapp i Sydney. Sedan dess är de som… Fortsätt läsa Kanin och Kojala
En backpackersjäl i en mellanchef
Jag älskar den långsamma resan! Den långa och långsamma. Den som tar mig till ständigt nya platser och som varar länge. Jag behöver inte leva lyxliv. Jag är hellre borta länge och ser och upplever mer än bor dyrt och vräkigt. Det har med klimatpåverkan att göra också. Att kunna resa och se mycket utan… Fortsätt läsa En backpackersjäl i en mellanchef
Katten är på bättringsvägen
Vår katt verkade ju vara blind när vi hämtade honom från kattpensionatet på nyårsdagen. Nu verkar det som att katten håller på att få synen tillbaka. Näthinneavlossning I onsdags fick vi tid hos en ögonspecialist som konstaterade att katten mycket riktigt var blind. På grund av näthinneavlossning. Fullgången på ena ögat pågående inflammation på andra.… Fortsätt läsa Katten är på bättringsvägen
Katten blind?
Det verkar som om vår katt, Drutten, kan ha blivit blind. Efter ett veterinärbesök ska vi nu ge honom kortison. Det kan rädda synen på höger öga och i bästa fall även på vänster öga. Kattpensionatet Regnet slår mot vindrutan. Torkarbladen går men lyckad inte helt hålla undan vattnet från rutan. Det är årets första… Fortsätt läsa Katten blind?
Men vad är det ens?
Italienresan sjunker längre och längre bak i medvetandet. Ändå har jag mer kvar att berätta om. Som om Manarola. Men jag är splittrad. Tankarna far hit och dit. Jobbet, julen, barnens läxor och annat. Men mest av allt jobbet. Alldeles för lite julen. Jag jobbar och jobbar. Och tänker på jobbet där emellan. Jag är… Fortsätt läsa Men vad är det ens?
Du kan ge en sexårig Karlskronatjej hopp om ett fortsatt liv i julklapp!
En sexårig flicka från Karlskrona får sjukvård utomlands. Hennes cancer hade av svenska läkare bedömts inte vara behandlingsbar längre men föräldrarna vägrade ge upp och startade en insamling. Behandlingen i Monterrey fungerar så bra som de någonsin kunnat hoppas på och minskar tumören vid varje tillfälle. Men de först insamlade pengarna är på väg att… Fortsätt läsa Du kan ge en sexårig Karlskronatjej hopp om ett fortsatt liv i julklapp!
En bloggpaus – om dess orsak och verkan
Jag är en sådan människa som behöver ett visst mått av positiv stress för att må bra. Men. Det kan bli för mycket av det goda. Att jag tidigare i höstas pausade bloggen hade med stress att göra. Det var orsaken till pausen. Men verkan blev inte den avsedda vad gäller stressen. Men bloggens besöksstatistik… Fortsätt läsa En bloggpaus – om dess orsak och verkan
Snabbrepris: sommaren 2017
Jag sitter på tåget. Regndroppar rinner på fönsterrutan. Snett nedåt i en diagonal mot tågets färdriktning slingrar de sig likt små ormar som tar sig fram med ryckiga och koordinerade rörelser. Utanför rutan faller mörkret. Det är onsdag kväll och idag kom något som liknar höst till Skåne och Blekinge. Regn och blåst. Till natten… Fortsätt läsa Snabbrepris: sommaren 2017
Varför väljer du inte bort ekorrhjulet?
Livet är inte vad du gör det till. I vart fall inte enbart. För många av oss kan det ibland upplevas som att vi traskar runt i ett ekorrhjul. Vi kämpar på. Hjulet snurrar och rör på sig. Men vi kommer ingenstans. I alla fall kan det kännas så ibland. Ekorrhjulet har onekligen sina sidor.… Fortsätt läsa Varför väljer du inte bort ekorrhjulet?
Första arbetsdagen? 7 saker till tröst
1. Att sörja den nyss avslutade semestern är fullt normalt. Du är inte ensam. De flesta av oss tycker att det är jobbigt att ställa om till vardag efter semestern. 2. Semestern är en bubbla där du, i samråd med dina närmaste, rår över din egen tid och ändå har tillgång till frukterna av ditt… Fortsätt läsa Första arbetsdagen? 7 saker till tröst
Är det rotlösheten som får mig att gråta?
Vi åker nattåg söderut. Ner mot Kiruna och vidare mot Gällivare. I väster skymtar en dalande kvällssol genom granskogen. Jag lyssnar igen på låten som fick mig att börja gråta häromkvällen. Den här gången på Spotify. Tårarna rinner igen. Jag kan inte riktigt förklara varför. På långfredagskvällen åt vi tacobuffé på Gammelgården i Björkliden. Det… Fortsätt läsa Är det rotlösheten som får mig att gråta?
Glöm aldrig!
Det finns en hel värld där utanför full av gott och ont och allt däremellan. Och mest gott ändå. Vi kommer sannolikt aldrig att glömma fredagseftermiddagen den 7 april 2017. Lika lite som vi någonsin glömmer den 1 mars 1986 eller den 11 september 2001. Själv satt jag på jobbet i Kristianstad igår, avslutade inför… Fortsätt läsa Glöm aldrig!
När du reser bort fångar du tiden
Jag sitter på pågatåget på väg hem till Karlshamn. På tisdagarna åker jag hem tidigare för att ta minstingen till hans fotbollsträning. Det regnar utanför fönstren. Vattendroppar på rutorna. Var är vi? Redan i Mörrum? Det känns som om tiden rinner som sand mellan mina fingrar. Vardagens pendlingsresor förmår inte fånga tiden. En avbrotten i… Fortsätt läsa När du reser bort fångar du tiden
Kristianstad, Helge å och naturumbron
Jag har jobbat i fem och ett halvt år i Kristianstad nu. Det har blivit många foton på solnedgångar vid Helge å genom de här åren. Flest bilder blev det faktiskt i början. Då hade C4 Teknik, där jag jobbar, sitt kontor på Björkhem och när jag någon eller ett par kvällar i veckan gick… Fortsätt läsa Kristianstad, Helge å och naturumbron
Det fanns en tid när sånt här var vackert
Det är snösmältning nu här nere. Blöt asfalt och resterna efter den korta vinterns sandning. Torra partier bland de blöta. Eller om det är tvärt om. En och annan isfläck. Små smältande snöhögar. Det fanns en tid i mitt liv när blöt asfalt med grus och sand på var vackert. Det var när jag bodde… Fortsätt läsa Det fanns en tid när sånt här var vackert
